Det framgår av en svensk-norsk genetisk studie, som publiceras i vetenskapstidskriften Nature Ecology & Evolution.
Det är väl känt att den skandinaviska vargstammen är kraftigt inavlad, men hur sådan inavel påverkar arvsmassan har aldrig tidigare undersökts i detalj, vare sig hos den eller någon annan hotad djurart.
– Jag har därför aldrig tidigare hos någon djurart sett en så extremt hög grad av genetiska spår av inavel som hos den skandinaviska vargstammen, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi, Uppsala universitet.
Kromosomer förekommer parvis i arvsmassan, med en kopia ärvd från far och en kopia ärvd från mor.
– Fastän vi visste att vargstammen är så inavlad var det ändå en överraskande att flera individer hade ärvt identiska kromosomkopior från föräldrarna. De saknade alltså genetisk variation i hela kromosomer och därmed också i de hundratals, ibland tusentals gener som finns på varje kromosom, säger Hans Ellegren.
I vissa fall härstammade de båda kromosomkopiorna från en och samma individ i en tidigare generation, som den kan göra om till exempel en varghona är både mormor och farmor till en och samma vargunge.
Det råder enighet om att minskad inavel i den skandinaviska vargstammen kräver invandring av vargar österifrån, som kan tillföra nytt genetiskt material till svenska och norska vargar. I Finland och Ryssland är vargstammarna betydligt större och mindre inavlade än i Skandinavien.
– Ändå visade även några invandrade vargar spår av inavel, däribland ett invandrat vargpar som 2013 transporterade från Övertorneå till Tiveden, där de senare fick ungar. Vår genetiska analys visar att de var nära släkt, kanske rentav var syskon, säger Hans Ellegren.
I det stora hela bekräftar den nya studien den bild av genetisk inavel som tidigare gjorda uppskattningar av familjebildningar inom vargsatammen har visat.
– Slumpen gör dock att enskilda individer kan vara litet mer eller mindre inavlade än vad vi tidigare trott, säger Hans Ellegren.
I Sverige är vargen fridlyst sedan 1966, men länsstyrelserna kan ge tillstånd om skyddsjakt när till exempel vargar rivit tamboskap. Under senare år har också licensjakt förekommit för att hålla nere vargstammen.
Kan de nya rönen användas för att minska graden av inavel genom att rikta licensjakten mot de allra mest inavlade vargarna?
– Det är en politisk fråga som jag inte vill uttala mig om. Redan för länge sedan bestämde jag mig för att inte ta offentlig ställning i den känsliga vargfrågan, inte ens i frågan om vi överhuvud taget ska ha någon inhemsk vargstam. Min uppgift som forskare är enbart att ta fram fakta, säger Hans Ellegren.