Uppsalas framtid
– Ojojoj, är vi så många!
Britt-Louise Blom skrattar förvånat när hon får reda på hur många som bor i Uppsala kommun: 242 000. Själv gissade hon på 50 000 (vilket var rätt på 1940-talet).
Och det är ju inte så lätt att veta. En annan vi frågar på stan tippar att vi är 500 000 (vilket är rätt först runt år 2094, utifrån dagens högst osäkra prognoser).
Klart är att Uppsala är en av de kommuner i Sverige som vuxit snabbast under 2000-talet. Varje år ökar vi med i snitt 1,5 procent, i fjol blev vi exempelvis 4 544 fler. År 2050 kommer vi att vara 324 000, enligt den senaste prognosen. För att möta inflyttningen har Uppsala kommun som mål att bygga 3 000 bostäder om året.
Britt-Louise Blom bor i Storvreta, en av många platser i kommunen där nya bostäder planeras.
– Det är bra tycker jag. Ju större samhällen desto mer service blir det ju, säger hon.
Christer Söderberg, som bor i Årsta, anser att det gott kan byggas högre och tätare här i centrum:
– Så att det blir mer liv och rörelse. Och behålla grönområdena i utkanterna.
Fålhagenbon Jakob Hellström tycker även han att det vore spännande om stadskärnan byggdes ut.
– Det känns som att man bor i en ganska liten stad.
Malin Östman, som bor centralt, menar att det är viktigt att ha invånarna med sig när stan växer.
– Annars blir det ju inte bra i längden. Det är såklart en himla utmaning att bygga och förtäta och samtidigt behålla naturvärden. Jag är inte säker på varför man tänker sig att vi ska växa så mycket?
Nej, tillväxten möter inte bara applåder. I en undersökning som UNT gjorde 2017, där 1 147 Uppsalabor medverkade, svarade 41 procent att stan blir mindre trivsam om den fortsätter växa så snabbt. 28 procent tyckte tvärtom: att Uppsala blir mer attraktivt.
Norby-bon Birgit Sjöberg är en av dem som känner att det går lite för fort.
– Växa måste man ju göra, men inte så våldsamt mycket på en gång? Jag tycker att Uppsala är ganska lagom som det är.
Ja, måste Uppsala växa såhär mycket? Christian Blomberg, Uppsalas stadsbyggnadsdirektör, svarar att det inte är något självändamål att bli en större stad.
– Kommunen jobbar inte för att skapa tillväxt, utan för att möta den tillväxt som våra välmående universitet och företag skapar. Vi har två universitet, ligger geografiskt väldigt bra och har en stor och spännande life science-sektor, säger han.
Kan politikerna bromsa takten genom att besluta att bygga färre bostäder?
– Det går att kontrollera tillväxten, men då riskerar man att kontrollera tillväxten i Uppsalas företag också.
Hur balanserar man näringslivets tillväxtbehov mot invånarnas önskan av att känna igen sig i sin stad?
– Det är på ett sätt en omöjlig ekvation att lösa ut i en växande stad. Men i planeringen vill vi bygga vidare på de värden som redan finns och som människor värdesätter med Uppsala, till exempel att vi är en cykelstad och har närhet till grönområden för alla. Samtidigt vill vi lösa inbyggda problem i nuvarande strukturer.
Vilka problem då?
– Till exempel segregationen, som uppstått för att man inte blandat bostadsformer. Ett annat problem är att vissa områden har för lite service och arbetsplatser. Ytterligare ett är att det är för lite kontakt mellan olika stadsdelar, vilket kan åtgärdas genom att förbättra kollektivtrafik och bygga samman stadsdelar.