Varför så många husdjur?
I Sverige skaffar allt fler husdjur. Nästan vartannat hushåll har numera en familjemedlem som krälar, spinner eller kvittrar. Vad beror det på? Vad är det med det där pipet från marsvinet eller med den viftande hundsvansen som är så oemotståndligt?
Två miljoner svenskar lever i ensamhushåll. Är det kanske singlarna som står för införskaffandet av djur? Köper man en hamster för att ersätta en partner?
— Nej. Jag tror definitivt inte att folk skaffar djur som ett substitut för något annat. Man vill ha djur för att det är trevligt att ha djur, både för familjen och för den ensamstående, säger Ingrid Tistedt, smådjursveterinär på Universitetsdjursjukhuset i Uppsala.
Hon kan inte se att det finns någon typisk djurägare- alla kategorier av människor skaffar djur. Och djuren tillmäts allt större värde.
- Som veterinär har jag märkt att folk under de senaste tio åren blivit alltmer benägna att kosta på behandlingar när djuret är sjukt. Förr sa folk när marsvinet blev sjukt att "äsch, det kostar bara 200 spänn, jag köper ett nytt". Nu har djuren blivit viktigare, man bryr sig om dem mer.
Anledningen till att köpa ett marsvin eller en fågel, tror Ingrid Tistedt är densamma som när man köper hund eller katt.
— Kanske väljer man helt enkelt ett djur som inte är lika tidskrävande om man har mycket att göra.
Själv har hon två hundar, en sköldpadda, en grön leguan och två papegojor.
Det är trevligt med djur, men har de några andra effekter på oss?
Marie Sallander, forskare på kompetenscenter smådjur, SLU menar att djuren fungerar som naturliga terapeuter.
— Redan på 60-talet behandlades autistiska barn med djur som en del i terapin. Djuren dömer inte någon, de är empatiska och de läser av en, säger Marie Sallander.
Förutom att verka läkande ger djuren en högre social stimulans än vad tv:n, dator n eller kulturen kan ge.
— Barn som växer upp med djur mognar fortare, lär sig snabbare att uttrycka sig socialt och lär sig att tolka kroppsspråk.
Vidare fungerar djur som ett socialt smörjmedel, det så kallade hundtricket fungerar ypperligt: ta med dig en söt hundvalp till parken och vips flockas folk omkring dig.
De psykologiska effekterna består bland annat av bättre motståndskraft mot stress och ökad trygghet. Marie Sallander hänvisar till en tysk studie som visat att hundägare är lyckligare. Några fysiologiska effekter av djurs närvaro är bättre immunförsvar och lägre halt av blodfetter.
— Behovet av sällskapsdjur har vi alltid haft. När vi samlas och tränger ihop oss i storstäder ökar detta, säger Ulla Björnehammar, veterinär och ordförande i Manimalis, en ideell organisation som vill sprida kunskap om sällskapsdjurens positiva effekter. Hon hänvisar till att det är ett naturligt behov hos människan att omge sig med levande varelser.
Hunden är vårt äldsta sällskapsdjur. Men alltfler skaffar katt. Enligt Manimalisrapporten har antalet katter i Sverige ökat från 1,2 miljoner 1998 till 1,6 miljoner år 2004.
— Det är enklare att ha katt. Rasrena katter är framavlade som innekatter. Du kan åka bort en helg utan att det är synd om katten som är ett ensamdjur till skillnad från hunden som blir ledsen när flocken försvinner.
Ulla Björnehammar hoppas på ett samhälle där djuren får mer plats.
— De positiva effekterna av sällskapsdjur är så stora och vi hoppas på ett större utrymme för djuren. Många fler skulle till exempel skaffa hund om man kunde ta den med sig till arbetsplatsen. Detta ska givetvis inte ske på pälsdjursallergikernas bekostnad, men med god planering måste det praktiskt gå att lösa.
Så jobbar vi med nyheter