Kvarteren kring Mimmi Ekholms plats i Luthagen är ett av de områden där Uppsalahem ser en trend mot mer oroligheter.
Otillåten andrahandsuthyrning, nedskräpning, trångboddhet och en känsla av otrygghet. Det är anledningar till att Uppsalahem återinför inkomstkrav i sina nybyggda lägenheter.
Inkomstkravet slopades 2018, vilket lett till att flera nya kvarter fått en stor majoritet av hyresgäster med försörjningsstöd, alltså ekonomiskt bidrag från kommunen.
Mattias Tegefjord, Uppsalahems vd, säger att åtgärden sätts in förebyggande i all nyproduktion för att man ser en trend där vissa områden – som Bäcklösa, Stenhagen och Mimmi Ekholms plats i Luthagen – utvecklas "åt fel håll". Man vill undvika att områdena blir platser "där man inte vill bo om man inte behöver".
Men varför blir det segregerat i nyproducerade områden?
Huvudskälet är att köerna är betydligt kortare än i vanliga fall, enligt Tegefjord. Normalt har Uppsalahem drygt tio års kötid till sina hyresrätter.
– När vi bygger nytt är det ofta i lägen som ännu inte är så attraktiva. Nyproduktion gör samtidigt att hyrorna blir höga. Eftersom vi inte har haft inkomstkrav så har det blivit så att många med försörjningsstöd sökt sig dit. I vissa fall har man kunnat teckna ett hyresavtal med mindre än ett halvårs kötid.
– Vi har inget emot bidragstagare, men ofta finns kanske koppling till annan problematik och då blir det stökigare i de kvarteren.
Hur kommer man åt det?
– Det är ju det vi försöker göra med den här åtgärden. Vi tror att det kan leda till en större blandning av låg- och höginkomsttagare, alla sorters människor. Det vore det allra bästa.
Mattias Tegefjord, vd för Uppsalahem.
Att slopa inkomstkravet har inte inneburit att hyresgäster blivit sämre på att betala hyran, uppger Tegefjord. Däremot har det visat sig ha effekter på kommunens ekonomi. Detta bekräftas av Ida Bylund Lindman, avdelningschef för arbetsmarknadsförvaltningen, som handlägger försörjningsstöden i Uppsala kommun.
– Framför allt ser vi att det är väldigt dåligt för individerna, som hamnar i dyra lägenheter de inte själva kommer ha råd att bo i på väldigt lång tid. Människor blir inlåsta i bidrag över mycket längre tid, samtidigt som det är svårt att flytta från de dyra kontrakten. På så sätt blir det ju en hög kostnad för kommun och skattebetalare.
Kommunen har ett tak för hur dyra lägenheter man får hyra samtidigt som man har försörjningsstöd. Men ungefär åtta procent av bidragstagarna har "för dyra" lägenheter. Enligt Bylund Lindman är svårigheten just att nyproduktion ofta har kortast köer.
Betalar ni hela hyran för era klienter?
– Efter att man fått andra bidrag, som barnbidrag, kompletterar vi med det som återstår. Så vi går inte in med hela summan, men man har rätt att få hjälp med hela hyran, ja.
Ida Bylund Lindman, avdelningschef för arbetsmarknadsförvaltningen vid Uppsala kommun.
Skulle du säga att situationen med bidragstagare i dyra lägenheter är ett problem?
– Nu är det bara åtta procent som bor "för dyrt". Men vi behöver ju då ställa krav på att de minskar sina kostnader. Och då löser hushållen det genom att antingen försöka hitta en billigare lägenhet, eller så flyttar man in flera stycken tillsammans. Det blir väldigt trångt, barnen har ingen bra studiemiljö och de vuxna har ingen bra miljö att söka jobb i. Och det leder ju till att man hamnar djupare i utanförskapet.
Tror du att Uppsalahems inkomstkrav kan vara en lösning?
– Det är för tidigt att säga, men det är värt att prova olika lösningar.