Priset på kaffe har ökat med 100 procent på fem år, enligt Caroline Neander på SCB.
Matpriserna fortsätter att stiga. Räknat från februari 2024 till februari 2025 har priserna gått upp med 3,9 procent. Det visar siffror från Statistiska Centralbyråns konsumentprisindex.
Bara sedan början av 2025 har det hänt mycket.
– Under årets första två månader har livsmedel och alkoholfria drycker stigit med 2,6 procent i pris, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.
Vad är det då som ökar mest i pris?
Kaffet, som många tyckte var dyrt redan tidigare, har blivit ännu dyrare. Priset steg med nästan 11 procent i februari jämfört med månaden innan. På ett år har priset på kaffe stigit med 28 procent.
Vad gäller kaffet så har analytikerna konstaterat att problemet till stor del ligger i Brasilien. Dåliga skördar efter både torka och frost ligger bakom. Det finns helt enkelt för få kaffebönor, och då stiger priset.
Just kaffe är en vara som SCB följt under flera år.
– Tittar vi fem år tillbaka ser vi att kaffepriset ökat med 100 procent, på tre år är ökningen 44 procent. Så det har ökat varje år under den tiden, säger Caroline Neander.
Caroline Neander är prisstatistiker på SCB, Statistiska centralbyrån. "2023 såg vi en kraftig ökning, nu stiger det igen från en redan hög nivå", säger hon.
Mejerivarorna sticker också i väg. Priset på smör steg med 4,7 procent i februari jämfört med månaden innan och har ökat med 26 procent på ett år. Mjölk och ost har blivit 10,4 procent dyrare på ett år. Varför ser det ut så?
Svaret är delvis en fråga om utbud och efterfrågan. Under en tid har Europa haft mjölkbrist och då stiger priserna.
– Bönderna får mer betalt för mjölken nu, vilket påverkar alla mejeriprodukter.
Mejeriprodukter har stigit i pris – bland annat på grund av mjölkbrist i Europa.
Caroline Neander har följt prisutvecklingen och tycker att de senaste åren sticker ut.
– För två år sedan såg vi en väldig uppgång, nu ökar det igen från en redan hög nivå. Jag tror inte att vi kan förvänta oss att dagens priser kommer att sjunka till den nivå som var för ett par år sedan, säger hon.
Helena Hansson säger lite samma sak: Matpriserna kommer att fortsätta svänga, men ute på butikshyllorna kommer priserna troligen oftare stiga än sjunka.
– Tittar man historiskt så har konsumentpriserna haft en tendens att stabilisera sig och ligga kvar på en hög nivå trots att råvarupriserna sjunker, säger Helena Hansson, som är professor i nationalekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och forskar om jordbrukssektorns ekonomi.
Matpriser påverkas också av vilken årstid vi befinner oss i. "Grönsakspriserna går alltid upp i pris så här års, för att det är mars och skördarna är då lägre. Så en viss säsongsvariation är naturlig", säger Helena Hansson, professor i nationalekonomi SLU.
En förklaring är att konkurrensen mellan stora livsmedelsaktörer i Sverige i dag inte är särskilt stor, enligt Helena Hansson. De går runt utan att behöva tävla med varandra om vem som har lägst priser.
– Tre stora aktörer, Ica, Coop och Axfood, dominerar ju marknaden totalt, säger hon.
Något som också väntas göra maten både dyrare och mer otillgänglig framöver är klimatförändringarna.
Mer extremväder väntas göra det svårare för jordbrukare på många håll i världen att odla lika mycket som idag. Ett minskat utbud påverkar i sin tur priset på råvaror, konstaterar Helena Hansson.
– Just nu är påverkan störst på livsmedel från länder som redan nu är mer utsatta för extremväder. Men i förlängningen kommer vi att se effekter på all livsmedelsproduktion. Redan sommaren 2018 när vi hade vår stora torka i Sverige såg vi ju konsekvenser på fodertillgången, som påverkade svenska animalieproducenter.