Varför åker häxorna till Blåkulla?
En gång om året berättar vi sagor om häxar som tar sin kvast och åker till Blåkulla. Vi väntar på påskharen som ska komma med påskägg. UNT reder ut varifrån alla dessa symboler kommer.
Foto: Scanpix
Påskkärringar som åker till Blåkulla har sitt ursprung i häxförföljelserna på 1600-talet. På den tiden trodde man att djävulen bjöd in häxorna till fest på skärtorsdagen. Enligt gammal folktro for de iväg till Blåkulla på sina kvastar. För att jaga iväg häxorna tändes stora påskeldar.
I dag på skärtorsdagen klär barnen ut sig till påskkärringar. Sen drar de runt med en gammal kaffekanna och ringer på i alla hus. När någon öppnar säger barnen "glad påsk" och lämnar över en fin påskteckning. Som tack får de godis, frukt eller pengar. Både pojkar och flickor kan vara påskkärring. Alternativt kan pojkar klä ut sig till påskherre och bära hatt och mustasch. Det är oklart när seden att klä ut sig till påskkärring tog sin början i Sverige men det finns rapporter från början av 1800-talet om barn som begav sig ut för att tigga.
Varifrån kommer påskharen?
Påskharen är lite som jultomten. Den ger bort saker, närmare bestämt godisägg som den gömmer utomhus. Sen gäller det att leta rätt på äggen. Seden med påskhare kom till Sverige från Tyskland i början av 1900-talet. Där hade godis- och leksaksfabrikerna tagit påskharen till sitt hjärta och lanserat den som en påsksymbol för barn.
Det är hur konstigt som helst med en hare som lägger ägg. Men det hänger ihop med harens fortplantningsförmåga som gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Under påsken firas ju livets återkomst efter en lång och kall vinter. Och då passar påskharen som en symbol för återfödelse och fruktbarhet.
Enligt Valdis Ordéus från Örsundsbro, som forskat om påskaren historia. I England hade man rituella harjakter vid påsken och haren var det djur som helgades den anglosaxiska vår- och fruktbarhetsgudinnan Eastre. Hon fick i och med detta ge namn åt den kristna påskhelgen (easter) där haren sågs som en fruktbarhetssymbol.
Varför har vi påskägg?
I alla tider har ägget varit en symbol för liv. Det ser helt dött ut på utsidan. Men så spricker skalet och en ny varelse tittar fram. Det är också så vi ser på påsken. Det är en högtid när livet segrar över döden, Kristus uppstår och nytt liv spirar i naturen.
Förr i tiden värpte hönorna bättre på våren och det fanns gott om ägg. Samtidigt fanns den långa fastan och man fick inte äta ett enda ägg. Men när fastan var över vid påsk blev det fritt fram att äta hur mycket ägg som helst.
I Sverige äter vi 2 000 ton ägg under påsk. Det är dubbelt så mycket som under en vanlig vecka. Enligt äggproducenterna äter vi cirka sex miljoner ägg i timmen på påskafton. Man kan undra om det stämmer.
Vad leker man?
Runt jul dansar vi kring granen och leker lekar. Men vad gör man på påsken? Jo, leker ägglekar så klart. De har nästan försvunnit från våra seder och bruk, men varför inte testa en påsklek i år? Äggpickning, till exempel. Den går ut på att man stöter äggändarna mot varandra. Den vars ägg går sönder i båda ändarna förlorar. Man kan också - som man gjorde på 1600-talet - kasta ett gäng ägg så långt man kan och se vem som kastar längst.
Varför äter vi godis?
Påsken är en riktig godisätarhelg. Vi frossar i chokladägg, marsipan, skumharar och sockersöta godisägg. Det är en tradition från förr och hänger ihop med de stora festligheter som vidtog när fastan upphörde.
Är du en godisråtta kan du överraska familjen med det här superenkla receptet:
Marsinpanägg doppade i choklad.
Tid: 30 minuter. Blir cirka 30 marsipanägg
Du behöver:
250 g marsipan
100 g mörk blockchoklad
0,5 msk olivolja
Några droppar gul hushållsfärg.
Gör så här:
Färga marsipanen med gul hushållsfärg. Det räcker med några droppar. Ta små degkluttar och forma till ägg. Smält chokladen och blanda oljan till en slät smet. Doppa marsipanäggen i choklad och strö över strössel eller kokosflingor. Lägg på smörpapper tills chokladen stelnat. Förvara dem i kylskåp.
Så jobbar vi med nyheter