Våren 2023 är historiskt sen.
Under valborgshelgen genomförde Svenska botaniska föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet den årliga "vårkollen" – ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga rapporterat in. På så sätt kan man se om och hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringar.
I år har blomningen inte kommit längre norrut än den hade gjort i genomsnitt förr i tiden. För de tidiga arterna, tussilago, blåsippa och sälg, har det tagit stopp vid snögränsen. Lövsprickningen hos björk har dock kommit cirka 50 mil längre norrut än tidigare, men inte alls så långt som under 00-talet.
Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.
– Lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter har tidigarelagts ett par veckor sedan 1873 och vi vet att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen, säger Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.
För 150 år sedan startade en liknande verksamhet som rapporterade in vårtecken över hela landet, vilket gör att vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid valborg vid den tiden. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid valborg i allra sydligaste Skåne.
– Vi ser också att vårvädret enskilda år kan göra att vi tillfälligt är tillbaka till 1800-talets vårar, avslutar Ola Langvall.