Vårdval öppnar för konkurrens
Lagen om vårdval har öppnat en ny arena för privata aktörer inom vården. I princip råder etableringsfrihet inom primärvården där alla, både privata och landstingsdrivna mottagningar, nu måste marknadsföra sig i konkurrensen om kunderna, det vill säga patienterna.
Helena Eriksson öppnar en privat barnmorskemottagning i Uppsala på måndag.
Foto: Hans E Ericson
Hon har tidigare arbetat inom landstinget som barnmorska, både på mödravårdscentral och på förlossningsavdelningen på Akademiska sjukhuset. Och hon säger att hennes mål är ett nära samarbete med förlossnings- och BB-avdelningen på Akademiska sjukhuset.
- Några av dem jag känner från förlossningen som inte har heltidstjänster är beredda att kliva in och jobba lite här hos mig. Och ambitionen är att jag också ska kunna gå in och jobba extra någon dag i veckan på förlossningsavdelningen, säger Helena Eriksson.
Men så här innan verksamheten kommit i gång på allvar är osäkerheten stor. Hon har sagt upp sig från sin tjänst på Akademiska sjukhuset. Och hon och hennes man fick använda det egna huset som säkerhet när de skulle låna pengar för att starta verksamheten, villkoren för företagslån var för dåliga säger hon.
- Men jag tror på den här idén. Och även om det har varit arbetsdagar mellan 7 på morgonen och 11 på kvällen de sista månaderna så får man kraft att orka med. Det är en drivkraft i det här att bygga upp någonting nytt.
Ture Ålander, som drivit en privat läkarmottagning i flera år, har nu utökat mottagningen med en barnavårdscentral under namnet Pelle Svanslös Barnavårdscentral. Han säger att det behövs 200 listade barn för att det ska gå ihop sig ekonomiskt.
- Jag räknar med att det kommer att ta ett år innan det går runt, säger han.
Landstingsrådet Ismail Kamil (FP) säger att man från landstingets sida inte har något mål för hur många privata mottagningar som ska etablera sig.
Man har strukit det tidigare beslutet att det ska finnas 29 vårdcentraler i länet.
- Jag tror att den här reformen kommer att göra att det blir fler vårdcentraler. Och det är bra för patienterna. Det är patienterna som bestämmer hur många mottagningar det ska finnas genom sina val, säger han.
Det finns en risk att både privata och offentligt drivna aktörer får använda betydande resurser på marknadsföring för att locka patienter, pengar som annars hade använts direkt i vården.
Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna menar dock att det trots detta finns effektivitetsvinster att göra.
- När vi frågar Sveriges kommuner vad en timme hemtjänst kostar dagtid i tätort kan 70 procent inte svara på det. Men privata företag måste ha kostnadskontroll och vet precis vad en timme kostar, säger han.
En annan risk i det nya systemet är att mottagningarna riktar sin marknadsföring mot enkla patientgrupper utan tunga vårdbehov.
Ismail Kamil tror dock inte att det kommer att vara ett problem.
- I det nya systemet kommer varje patient att betraktas som en resurs. Så det kommer att bli lättare för patienterna att bli omhändertagna. Ingen kan neka en patient att lista sig, säger han.
Så jobbar vi med nyheter