Vårskador leder till mellan 1 400 och 1 800 dödsfall per år och cirka 15 procent av alla som vårdas på sjukhus drabbas av någon form av skada. Det kan röra sig om vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade skador, kirurgiska skador eller trycksår.
En vårdskada innebär mycket lidande för samtliga inblandade och ofta är det de redan mest utsatta patienterna som drabbas. Multisjuka äldre, kroniskt sjuka eller patienter inom psykiatrin.
Tyvärr kommer det sannolikt alltid att finnas vårdskador inom sjukvården, vård är förknippat med risker. Men skulle vården lyckas minska vårskadorna finns också stora kostnader att kapa.
Vårdskador kostar nämligen landstingen i Sverige cirka åtta och en halv miljard årligen, bedömer Sveriges kommuner och landsting (SKL). Bara i Uppsala beräknas kostnaderna för vårdskador till 300 miljoner kronor per år för landstinget, och sannolikt mer därtill.
Samtidigt gjorde landstinget i Uppsala län ett underskott på 247 miljoner kronor år 2013.
Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan. Här ser personer som arbetar med patientsäkerhet också störst potential att minska vårdskadorna.
Anders Dolk var när arbetet med den här artikeln började fortfarande chefsläkare på landstingsnivå med ansvar för patientsäkerheten. Men sedan en tid tillbaka arbetar han med andra uppdrag, utanför landstinget. Platsen som patientsäkerhetsansvarig i Uppsala läns landsting är därför vakant.
Förra våren tog Anders Dolk upp problemet på landstingets produktionsstyrelse.
– Det är en viktig fråga, men den ger ju inga snabba resultat. Så min tanke var att lyfta fram det som handlar om pengar i det hela. Ett antal miljoner i Uppsala går åt till att ta hand om och reda ut vårdskador som vi hade kunnat undvika, säger han.
Anders Dolk lyfter fram städning och attityd som viktiga faktorer för att minska antalet vårdrelaterade infektioner.
Handlar inte en stor del om resurser också, mot bakgrund av den kritik som riktas mot landstinget om hög arbetsbelastning, dålig arbetsmiljö och liknande?
– Ja, det är en helt befogad fråga tycker jag. Jag tror att det finns en koppling mellan arbetsmiljön, då pratar jag lokaler, arbetsbelastning och sådant, och en del av de här vårdskadorna. För man hinner helt enkelt inte göra det man har blivit lärd.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) står bakom den undersökning som räknat ut kostnaderna för landstingen.
– De här kostnaderna är dessutom större i ett samhällsmässigt perspektiv än vad vi beräknat, för vi har inte tagit in sjukskrivningar och andra liknande kostnader för samhället, säger Eva Estling, samordnare på SKL.
Anders Dolk, tidigare ansvarig för patientsäkerheten i Uppsala, tycker att behovet av kraftfull handling är stort.
– Den här frågan är lite svår och bökig, för den har så många olika pusselbitar. Man måste arbeta otroligt långsiktigt, med attityden och förhållningssättet till patientsäkerheten. Jag tror att vi behöver göra något som liknar den förändring som gjordes i flygbranschen efter kraschen i Teneriffa 1977, nu händer det ju nästan inga flygolyckor längre.
Den förändringen bestod av ett antal organisatoriska justeringar, med bland annat mindre hierarki, tydligare kommunikation och ett bättre resursutnyttjande inom flygbranschen.