Vårdprov succé för veterinärutbildning
Första årets användning av ett vårdprov för att särskilja sökande till veterinärprogrammet på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, blev en framgång. Samtliga antagna till terminsstarten hösten 2008 och som sökte med betyg från gymnasiet eller folkhögskola hade gjort vårdprovet.
Att vårdprovet fått sådant genomslag betyder att informationen om provet gått fram till de sökande. Det menar Inger Knutell på avdelningen för student- och utbildningsservice vid SLU. Vårdprovet används som första skiljekriterium för att rangordna sökande med maximala betygspoäng. Därefter rangordnas de sökande efter underrepresenterat kön och i sista hand används lottning.
15 av de antagna är killar, vilket är något sämre än normalt.
I år avgjorde lotten i sista hand endast mellan två kvinnliga sökande. Ingen kvinna har alltså blivit bortkvoterad till förmån för en man. Så har skett tidigare och föranledde 47 kvinnor att i juli stämma SLU för diskriminering. Kvinnorna begär 4,7 miljoner kronor i skadestånd för att de valdes bort under 2006 och 2007. Under de åren antogs endast män i gruppen med betyg från folkhögskola i ett medvetet försök från SLU att jämna ut könsfördelningen.
Inger Knutell konstaterar att användning av vårdprovet inte ändrar på obalansen mellan könen och att andra insatser behövs för att ändra på det. Däremot vill SLU i Uppsala fortsätta att använda vårdprov för antagning till veterinärprogrammet. Nästa år ska det enligt planerna användas även vid antagning till läkarutbildningen vid Umeå universitet samt till sjuksköterskeutbildningen vid Sophiahemmets högskola. Det är dock oklart hur vårdprovet ska finansieras framöver. Årets försöksomgång bekostades av Högskoleverket.
Verket väntas inom kort presentera en första granskning av hur arbetet med vårdprovet fungerar. Däremot krävs mer underlag i form av exempelvis studieresultat och studerandeavhopp för att värdera vårdprovet i förhållande till andra antagningsinstrument.
Högskoleverket arbetar också med att reformera högskoleprovet som introducerades 1977.
- Vi håller på att modifiera och utveckla högskoleprovet för att det ska anpassas för olika utbildningar, säger Nils Olsson, projektledare på Högskoleverket.
Han talar om ett prov med mer av matematik och problemlösning samt andra sätt att testa ordförståelse än dagens prov. Olika delar av provet ska kunna viktas till olika utbildningar.
Om arbetet går som förväntat kan ett reformerat högskoleprov vara klart för användning hösten 2010.
Så jobbar vi med nyheter