Rapportera papperslösa – så säger regionpolitikerna

Flera regioner tar avstånd från förslaget i Tidöavtalet att vårdanställda ska tvingas anmäla papperslösa. Lokala fackförbund vill nu att Uppsala följer efter. Men det är inte aktuellt, enligt regionstyrelsens ordförande Emelie Orring (M).

Anna-Karin Agvald, ordförande för Läkarförbundets lokala förening i Uppsala, är kritisk mot att vårdpersonal ska behöva rapportera papperslösa som söker vård. Hon önskar att Region Uppsala tar ställning.

Anna-Karin Agvald, ordförande för Läkarförbundets lokala förening i Uppsala, är kritisk mot att vårdpersonal ska behöva rapportera papperslösa som söker vård. Hon önskar att Region Uppsala tar ställning.

Foto: SOFIA NAHRINGBAUER

Uppsala2023-07-06 07:30

Tidöavtalet är en överenskommelse mellan riksdagspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som slöts i samband med regeringsbildningen ifjol. 

I avtalet står att man ska utreda om offentligt anställda ska vara skyldiga att rapportera papperslösa som de möter i arbetet till Migrationsverket eller Polismyndigheten, så att de kan utvisas från landet. De som berörs av förslaget är exempelvis vårdpersonal, lärare och socialarbetare, men enligt Tidöavtalet ska man också utreda om vårdpersonal ska undantas från anmälningsplikten. 

Med papperslösa menas de människor som inte har rätt att bo i Sverige, exempelvis för att de fått avslag på sin asylansökan. 

Förslaget har väckt starka reaktioner på flera håll. Bland annat har Region Jönköping, Region Skåne och Västra Götaland gått ut med att de lämnar in en skrivelse till regeringen där de meddelar att man kommer gå emot förslaget i Tidöavtalet: Deras offentliganställda kommer inte tvingas att anmäla papperslösa som söker vård.

Flera vårdfack önskar nu att Region Uppsala agerar likadant. 

undefined
Kristian Hjertén, avdelningsordförande Vårdförbundet Uppsala, säger att det är omöjligt för läkare och andra legitimerade vårdyrken att utföra sitt jobb om det som står i Tidöavtalet blir verklighet. Att ange papperslösa som söker vård går emot etiska yrkesprinciper, menar han.

– Vi ska ju ge vård på lika villkor till alla. Självklart hade vi sett att det hade varit bra om Region Uppsala tog den tydliga ställningen och markerade att ”det här kan vi inte genomföra”, säger Kristian Hjertén, avdelningsordförande på Vårdförbundet i Uppsala. 

Anmälningsplikten är inte igång i praktiken, men facken har lagt press på politiken för att man ska dra tillbaka förslaget.

– Ju fler som trycker på i frågan desto tydligare blir det att det som står i Tidöavtalet inte kan stå kvar. De legitimerade yrkesgrupper som vi i Vårdförbundet företräder kan inte med vår yrkesetik genomföra det som Tidöavtalet säger. Det kommer aldrig att gå, säger Kristian Hjertén. 

Läkarförbundet och Upplands allmänna läkarförening betonar att frågan handlar om etiska principer. I deklarationen för de mänskliga rättigheterna finns rätten till vård med.  

– När det kommer till mänskliga rättigheter, alla människors lika värde och allas lika rätt till vård står vi orubbliga. Jag önskar att Region Uppsala var lika tydliga. Offentliganställda ska aldrig behöva ägna sig åt angiveri. Vi måste stå upp för de värden vi håller högt, menar Anna-Karin Agvald, ordförande i Upplands allmänna läkarförening. 

undefined
Enligt Tidöavtalet ska man utreda om offentligt anställda ska vara skyldiga att anmäla papperslösa. Flera regioner har lämnat in en skrivelse till regeringen där de säger att man inte kommer tillämpa anmälningsplikt för sin vårdpersonal.

Men i Uppsala är det inte aktuellt att lämna in en skrivelse till regeringen där man motsätter sig förslaget i Tidöavtalet.

– Jag vet att det är flera regioner som lämnat in en sådan skrivelse. Vi har inte diskuterat det. Det finns ju inget förslag än, det är under utredning. I Tidöavtalet nämns ju också att sjukvården kan komma att undantas. Därför ser jag inget behov av att skicka in en skrivelse, säger Emelie Orring (M), regionstyrelsens ordförande. 

Men hade du velat se att sjukvården undantas?

– Man måste vänta och se vad utredningen föreslår. Det är klart att de som söker vård ska känna sig trygga med det, och att vi inte ska belasta sjukvårdspersonal i onödan. Samtidigt är det viktigt att de som finns i Sverige som inte har rätt att vara här också återvänder. 

undefined
Regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) säger att det inte är aktuellt att lämna in en skrivelse till regeringen. "Det finns inget att gå emot än", säger hon och syftar på att frågan ska utredas.

Emelie Orring tycker att man generellt ska vara restriktiv med att skicka in skrivelser till regeringen, och att det varken är nödvändigt eller passande när frågan fortfarande är under utredning. Det har inte blivit verklighet än, betonar hon.

– Det finns inget att gå emot än. Det är bara något som vissa partier är ute och skrämmer upp folk kring, att det skulle finnas en otrygghet och osäkerhet. Att springa runt och hävda att det kommer bli på ett sätt som ingen vet om det kommer bli – det finns det ingen anledning till, säger Emelie Orring. 

Oppositionen har lyft frågan i regionen.

– Vi har fört en diskussion om det här och vi kommer bevaka det noga. Vi kommer ju aldrig acceptera ett resultat av en utredning som innebär att man försätter papperslösa i en sådan situation, menar regionrådet Vivianne Macdisi (S).

undefined
"Om utredningen kommer fram till att man ska försämra för papperslösa kommer vi absolut opponera oss mot det", säger Vivianne Macdisi (S), regionråd.

Hittills har inte heller oppositionen skickat in en skrivelse till regeringen, men enligt Vivianne Macdisi kan det bli aktuellt under hösten, när utredningen väntas vara klar. 

– Om utredningen kommer fram till att man ska försämra för papperslösa kommer vi absolut opponera oss mot det, säger Vivianne Macdisi. 

Papperslösas rättigheter

År 2013 trädde en ny lag i kraft som medförde utvidgad rätt till vård för papperslösa. 

Asylsökande och papperslösa barn under 18 år har samma rätt till fri sjukvård som permanent bosatta i Sverige. 

Asylsökande och papperslösa vuxna har rätt till vård som inte kan anstå, alltså sådan vård som inte kan vänta utan att utgöra en allvarlig risk för patienten. 

Källa: Folkhälsomyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!