Vårdnadsbidrag lockar låginkomsttagare
Vårdnadsbidraget är inget som lockar höginkomsttagare.I stället är det främst familjer med lägre inkomst som sökt bidraget i Uppsala.Och ytterst få av de sökande är ensamstående föräldrar.
Anna och Ola Ingvarsson har valt vårdnadsbidraget trots att de har en låg inkomst. Och sonen Kian får tillbringa mer tid med mamma eller pappa.
Foto:
Vårdnadsbidraget har kritiserats för att vara för litet för att alla ska ha råd att utnyttja det. Bidraget på 3 000 kronor kan inte ersätta en månadslön, menar kritikerna.
Men i Uppsala är det inte höginkomsttagare som i första hand har bidraget. I stället är det främst familjer med lägre inkomst eller medelinkomst. Det visar den genomgång som UNT har gjort av de 249 Uppsalafamiljer som fram till den 9 januari i år hade beviljats kommunens vårdnadsbidrag.
Enligt genomgången tjänar:
Fyra av tio familjer mindre än 32 000 kronor i månaden före skatt
lfem av tio familjer mellan 32 000 och 60 000 kronor före skatt
len av tio familjer mer än 60 000 kronor i månaden före skatt.
Dessutom är familjerna med lägre inkomst eller medelinkomst överrepresenterade, jämfört med hur stora de inkomstgrupperna är bland Uppsalas samtliga barnfamiljer (se grafik).
Vårdnadsbidraget är från början Kristdemokraternas förslag. Och partiets kommunalråd Gustaf von Essen tycker att de nya uppgifterna sticker hål på argumentet att bidraget är till för rika.
- Det gör mig oerhört glad att även de med lägre inkomst ser vårdnadsbidraget som en möjlighet, säger han.
Men oppositionsrådet Lena Hartwig (S), som kallat bidraget orättvist, är fortfarande kritisk:
- Jag tror att kvinnorna i familjerna med lägre inkomst har haft deltidsjobb eller varit hemma innan, för dem är vårdnadsbidraget bara en extra inkomst, säger hon.
Vad är felet med det?
- Problemet är att de kvinnorna redan står långt från arbetsmarknaden, och det förstärks ytterligare av bidraget. Jag kan inte förstå varför alliansen, som i vanliga fall jagar bidragstagare, vill subventionera att friska kvinnor inte yrkesarbetar, säger Lena Hartwig.
Gustaf von Essen håller med om att bidraget blir en extra slant för kvinnor som ändå inte jobbar, men ser inget fel i det.
- Det handlar inte om kvinnorna, utan om att samhället ska stödja vad som är bra för barnen. Och små barn mår bättre av att vara hemma med sina föräldrar.
Lena Hartwig tror att intresset för vårdnadsbidraget delvis styrs av föräldrarnas utbildningsnivå, något hon menar stöds av att få familjer med hög inkomst valt bidraget.
- Föräldrar med högre inkomst och utbildning tycker att förskolans pedagogik är viktig, medan lågutbildade föräldrar mer ser förskolan som barnpassning, säger hon.
Ett argument som får Gustaf von Essen att gå i taket:
- Det där är kränkande mot dem som har vårdnadsbidrag och jag tror inte alls att det stämmer.
UNT:s genomgång visar också att få ensamstående föräldrar tilltalas av vårdnadsbidraget. Knappt tre procent av dem som sökt bidraget är ensamstående.
- Det är verkligen inte rättvist. Ska bidraget finnas över huvud taget så ska det vara till för alla, säger Lena Hartwig.
Det håller Gustaf von Essen med om:
- 3 000 kronor är för lågt. KD hade velat ha 6 000 kronor, då skulle vi få en reell valfrihet även för ensamstående. Men det blev en kompromiss i alliansen, säger han.
Genomgången visar också att 93 procent av dem som står som huvudsökande av vårdnadsbidraget är kvinnor. Men det finns inget krav på att just den huvudsökande måste stanna hemma med barnet.
- Jag tycker att det bekräftar att vårdnadsbidraget är en kvinnofälla. Jag tror att barnen behöver den sociala gemenskap som förskolan ger, och att kvinnorna behöver den sociala gemenskap som arbetslivet ger, säger Lena Hartwig.
Men Gustaf von Essen tycker annorlunda:
- Det där är förmynderi! Människor måste få lägga sitt eget livspussel vid köksbordet, utan att Lena Hartwig sitter med. Visst är det lite illavarslande att så få män har sökt, men det kommer nog att jämna ut sig.
Så jobbar vi med nyheter