I mitten av augusti i år stod omkring 4 200 personer på väntelistan till operation eller behandling på Akademiska sjukhuset. Samtliga hade väntat på vård längre än vårdgarantins 90 dagar.
Fyra månader senare ser siffrorna bättre ut.
– Under hösten har vi koncentrerat oss på att korta ner kön för de som väntat på behandling mer än 90 dagar. Där har köerna minskats med 1 100 patienter, motsvarande ungefär 25 procent av kön, säger Karouk Said, biträdande sjukhusdirektör med ansvar för produktion på Akademiska sjukhuset.
Vårdskulden var ett faktum långt innan pandemin men har vuxit parallellt med att viruset dragit fram, när mindre akut vård fått stå tillbaka. Innan hösten nådde regionen vårdgarantin för operation eller behandling i specialiserad vård med runt 45 procent. I dag får omkring 60 procent av patienterna operation eller behandling inom tre månader efter beslut. I november var motsvarande siffra i hela landet 61 procent.
Även när det gäller nybesök inom specialiserad vård har tillgängligheten förbättrats. I dag får 70 procent av patienterna ett första besök inom 90 dagar, jämfört med 55 procent i slutet av sommaren.
Det är klart bättre, men inte tillräckligt bra, säger Karouk Said.
– Det måste bli bättre, men trots allt som har med pandemin att göra har vi lyckats minska köerna så att patienter inte behöver vänta längre och längre. Men det ska vara 100 procent som får vård inom 90 dagar, det är definitionen av vårdgarantin.
Framförallt är det köerna till ortopedi, kirurgi, ÖNH (öra, näsa, hals), ögon och psykiatrin som kortats. Det har varit möjligt genom att fler operationssalar funnits tillgängliga, att antalet slutenvårdsplatser ökat, att man satt in extra operationer under helger och kvällar samt samarbetar närmare med Lasarettet i Enköping. En del vård har även upphandlats av privata aktörer, något som fått kritik från oppositionen i Region Uppsala som hellre vill att man lägger extra resurser på regionens egna aktörer.
Samtidigt som köerna till den planerade vården på Akademiska sjukhuset kortats har situationen på akutmottagningen varit fortsatt ansträngd. Trots att fler, tidigare stängda vårdplatser har öppnats uttrycker medarbetare på akuten att situationen blir "värre och värre".
Har vårdskulden kapats på bekostnad av andra delar av sjukhuset? Nej, det tycker inte Karouk Said.
– Kritiken vi fått handlar mest om inflödet på akuten. Men det finns olika patientgrupper – de som kommer till akuten, och de som behöver elektiv vård, står på lista och blir sämre under tiden de väntar. Om vi bara prioriterat akuten, och inte gjort andra åtgärder för att hjälpa andra patientgrupper, skulle vi skadat andra patienter i stället.
En förutsättning för att kunna kapa vårdköerna är att behålla och nyrekrytera personal, sa ledande regionpolitiker till UNT i fjol. Har ni lyckats med det?
– De senaste två åren av pandemi och extraåtgärder har påverkat situationen mycket, även arbetsmiljön. Det är kärvt i hela Sverige och även hos oss. Vi försöker hela tiden hitta en balans mellan att öka kapaciteten och ha en rimlig arbetsmiljö för personalen. Under hösten har vi haft möjlighet att öka produktionen men när vi nu ser att infektioner går upp – covid, influensa – då måste vi bromsa litegrann för att hantera den akuta situationen.