Vårdhund sprider glädje och får minnet att vakna

- Vi hade en hund när jag var barn. Men han var ilsken, berättar Dora Andersson och ler åt minnet.
"Bodde du på landet?" frågar genast Bosses matte, Maria Boivie, och så är vandringen längs minnets krokiga väg i gång.
Det är första veckan på jobbet för boxern Bosse och hans matte, hundföraren och undersköterskan, Maria Boivie. Fyra timmar i veckan ska de arbeta på en avdelning på Årstagårdens demenscentrum. Uppgiften är att stimulera sinnena hos de boende, få dem att motionera mer och lätta upp stämningen.
- Som dement förlorar man möjligheten att vara sig själv. Det är svårt att komma ut och att uttrycka sig. Bosse kan bidra till levnadsglädje i nuet, säger Karin Udénius som är utvecklingsansvarig på Årstagården och den som kom på idén att skaffa en vårdhund.

Uppsala kommun har sedan en tid en policy som tillåter husdjur i vården. I den konstateras att kontakten med djur i många fall kan tillföra ett värde i omsorgen om äldre. Hittills har det handlat om vanliga hundar som följt med husse eller matte till jobbet, men med Bosse är det annorlunda.
Som Sveriges första certifierade vårdhund har han utbildats enligt en amerikansk metod där han testats ibland annat stresstålighet och lydnad. Bosse ska tåla att de boende plockar i munnen på honom och han får aldrig springa utan bara gå inne på avdelningen på grund av fallrisken för de boende. Signalen om att det är dags att jobba får han när han får på sig sitt gröna täcke.
- Då vet han att han till exempel ska hälsa på alla. Alla på avdelningen ska bli sedda och han får inte glömma någon, säger Maria Boivie.

Hon räcker fram en mjuk liten boll som tillhör Bosse till Mayvor Johansson som sitter i en av sällskapsrummets soffor och frågar vad som är mjukast, bollen eller Bosses päls.
- Bollen är ganska kladdig men det är nog ändå den som är mjukast, svarar Mayvor efter att ha smekt Bosse en god stund under hakan.
Sedan väljer hon omsorgsfullt ut ett rött koppel bland flera färger och tar med Bosse på en promenad i korridoren.
- Vitsen med att välja koppel handlar om sättet att hantera valmöjligheter. Då får man känna att jag kan fortfarande välja för jag tycker någonting, säger Karin Udénius.
För Mayvor Johansson är Bosses besök ett avbrott i en annars ganska stillsam vardag.
- Det är jättetrevligt att ha honom här. Det blir något som rör sig och som man kan gå ut och gå med. Jag sitter inne så hemskt mycket, säger hon.

johanna.odlander@unt.se 018-478 17 43

Glädje i vardagen. Mayvor Johansson, Siri Lundberg och Dora Andersson som bor på Årstagården får två gånger i veckan besök av boxern Bosse. Som Sveriges första certifierade vårdhund bidrar han till minnesträning och motion. Foto: Hans E Ericson

Sinnena tränas. Mayvor Johansson känner ömsom på en grön boll och ömsom på boxern Bosses päls för att avgöra vad som är mjukast. Aktiviteten är en känselövning för att aktivera sinnena. Foto: Hans E Ericson

Mayvor Johansson (brun tröja)
Siri Lundberg (randig tröja)
Dora Andersson (röd tröja)

Vårdhund sprider glädje och får minnet att vakna

Som Sveriges första certifierade vårdhund bidrar Bosse till minnesträning, motion och glädje på Årstagården i Uppsala.