Vårdgarantin påverkar knappt väntetider

1990-talets vårdgaranti ledde ­inte till någon långsiktig ­förbättring av väntetiderna. Den lyckades inte heller ­utjämna stora regionala skillnader i väntetider.Det visar en ny avhandling i hälso- och ­sjukvårdsforskning vid ­Uppsala universitet.

Uppsala2005-05-17 00:00
Den 1 november 2005 träder en ny vårdgaranti i kraft som ger patienter möjlighet att kostnadsfritt byta vårdgivare om väntetiderna till behandling vid hemlandstinget blir längre än tre månader.
En motsvarande garanti i landstingen gällde åren 1992—1996 för tolv olika åtgärder, bland annat höft— och knäleds­operationer, operation av grå starr och utprovning av hör­apparater.
Hälsoekonomen Marianne Hanning har undersökt vilka effekter 90-talets vårdgaranti hade.

Bara kortvarig effekt
Avhandlingen visar att garantin endast hade en kortvarig effekt på väntetiderna. Efter någ­ra år ökade väntetiderna igen till olika behandlingar.
Det ökade trycket i sjukvården var en kombination av besparingar och nya medicinska metoder.
En förbättrad teknik för till exempel gråstarroperationer kunde hjälpa fler patienter. När garantin avslutades 1996 var väntetiderna i nivå med utgångsläget.

Egna versioner
Sedan 90-talets vårdgaranti har landstingen tagit fram egna versioner av vårdgarantier.
I Uppsala läns landsting har man till exempel kunnat söka andra vårdgivare redan efter första dagen på en väntelista.
— Dessa vårdgarantier kan bli ganska förvirrande för både patienter och vårdpersonal. Regelverk och information har inte hängt med i politikernas målsättningar, säger Marianne Hanning.

Informationen viktig
Hon tror att just informationen är viktig för att den kommande vårdgarantin ska fungera bättre än sin föregångare på 90-talet.
— Det krävs att man har ett bättre informationssystem och att patienter och personal vet vilka regler som gäller.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!