Vårdgarantin klaras till 95 procent
Om drygt en månad införs den utökade vårdgarantin. Vid Uppsala läns lansting räknar man med att klara vårdgarantin till 90-95 procent när den införs första november.
Väntelistor har nagelfarits, organisationen setts över och nya datasystem har införts.
För att beta av köerna i snabbare takt har kvällsmottagning införts på en del enheter vid Akademiska sjukhuset, exempelvis för patienter med inkontinens, hand- och ryggbesvär. Patienter med allergibesvär och sömnapné har också fått extra mottagningstid och gynekologmottagningen har omorganiserats för att klara fler operationer.
Även vid lasarettet i Enköping pågår effektiviseringar som resulterat i fler operationer och därmed minskade väntetider.
- Vi har byggt upp en organisation för att klara vårdgarantin, och jag vill påstå att vi har lyckats bra. Under nästa år ska vi klara hela vårdgarantin, säger Erik Hemmingsson, sjukhusdirektör vid Akademiska.
Ortopediska diagnoser, strumaoperationer och tamkirurgin haltar dock fortfarande. Här kommer landstinget av allt att döma inte att klara utfästelsen om en vårdgaranti, det vill säga behandling inom 90 dagar. Istället får patienten vända sig till det nyinrättade Vårdgaranticentrum som hjälper patienten till behandling i ett annat landsting.
Besked om en tid
Frågan är om det alltid finns ett landsting som har kapacitet att ta emot en patient som det egna landstinget inte förmår.
- Vi kommer aldrig att alltid kunna garantera alla patienter vård. Däremot ska man få besked om en tid. Behandlingen kanske inte är möjlig inom tre månader, men om fem månader, säger Erik Hemmingsson och tillägger:
- Det är många patienter som av olika skäl inte vill ha en behandling inom tre månader. Därför är det viktigt att fråga patienterna när de vill opereras.
Ett smidigt sätt att korta köerna är förstås att höja ribban, att införa en tuffare bedömning för de behandlingar som ingår i vårdgarantin. Därmed skulle många falla ifrån kön och färre sättas upp på väntelistan. Men resonemanget håller inte, enligt sjukhusdirektören. För det finns olika ribbor på sjukhusen där varje doktor har en egen ribba.
- I Uppsala har det varit lätt att komma upp på väntelistan när det exempelvis gäller behandling av ögonsjukdomar. Skulle vi följa de rekommendationer som finns ska vi höja ribban.
Tanken är att landstingen, med hjälp av nationella kriterier, ska enas om i vilket läge behandling ska sättas in för respektive diagnos.
- Varje specialitet inom sjukvården har en förening som jobbar med frågan när exempelvis en höft eller ett öga ska opereras. Målsättningen är att samma bedömning ska gälla i hela landet, säger Erik Hemmingsson.
Så jobbar vi med nyheter