Värdelöst med värdegrund?
Modeordet just nu är "värdegrund". Staten satsar hundratals miljoner på att förändra attityder inom olika myndigheter - bortkastade pengar säger vissa.
Men det är bortkastade pengar, anser Lennart Sjöberg, psykologiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm.
- De flesta är nog beredda att hålla med om vikten av människors lika värde och likhet inför lagen. Därför är det meningslöst att lägga ner så mycket pengar på ett värdegrundsarbete, säger Lennart Sjöberg.
Ändå är det inte så ovanligt att anlita konsulter för just detta.
I december i samband med kravallerna i Rosengård, kallade några Malmöpoliser deltagare för "blattejävel" och "apajäveln". Ungefär samtidigt avslutades den första etappen i polisens stora arbete i värdegrundsfrågor som pågått i över ett år och kostat miljontals kronor.
Värdeord är dock inget nytt inom polisen. På 40-talet skulle verksamheten genomsyras av hänsyn, hövlighet, hjälpsamhet och humor. Men nu på 2000-talet gäller "engagemang, effektivitet och tillgänglighet".
Så hur kunde det här hända i Rosengård? Lennart Sjöberg anser att värdegrund är ett ord som ligger i tiden men som inte fungerar i verkligheten. När folk sitter ned och diskuterar goda värderingar är det ingen konst att ha en positiv människosyn. Men i ett pressat läge kommer människors sanna attityder fram.
- Man kan inte påverka människors beteende genom att diskutera värdegrundsfrågor. Det finns ingen forskning som tyder på det. Sambandet mellan värderingen och beteendet är minimal, säger Lennart Sjöberg och fortsätter:
- När skandaler, som de inom polisen, inträffar brukar ledningen hänvisa till att man tagit fram en värdegrund. Men eftersom nya saker ständigt dyker upp, är frågan hur effektivt det är. Det är mest en räddningsplanka som chefer tar till när anställda beter sig illa.
Lennart Sjöberg tror inte heller att det hade hjälpt om polisen lagt ner ännu fler konsulttimmar på att lära ut värdegrunden till sina anställda.
- Om en person har en starkt avvikande värdering blir folk negativt inställda. Säg till exempel att du är nazist och hatar invandrare. Om du är öppen med det blir de flesta starkt upprörda och provocerade. Det som händer är att man håller tyst om sina djupaste värderingar för att inte stöta sig med folk. Men i ett pressad läge kan grodor hoppa ur mun.
Även försvaret har stått i skottgluggen. Konsulten Bi Puranens företag Bikupan fick drygt 100 miljoner kronor från Försvarsmakten för ett värdegrundsprojekt under åren 2004-2005.
Projektet ansågs som unikt.
Enkätsvar, djupintervjuer och 7000 sidor text utmynnade i värdegrundsorden öppenhet, resultat och ansvar.
"Ett omfattande modelleringsarbete har resulterat dels i en segmenteringsmodell som redovisar den befintliga värdegrunden i dag, dels en modell över hur toleranta Försvarsmaktens anställda är jämfört med svenska folket i allmänhet", hette det i sammanfattningen.
Men blev de anställda så mycket klokare och bättre människor?
Förmodligen inte, bland annat eftersom orden var för allmänt hållna. Värdeorden kan betyda många olika saker.
En snabb titt på olika företags värdegrunder bekräftar detta. På skidanläggningen Ramundberget är värdegrunden att snö ska komma från himlen och att fjäll ska sträcka sig över molnen. Hos ett rekryteringsföretag är det engagemang, kompetens och nyfikenhet som gäller. Brottarklubben i Kungsbacka har kommit fram till att brottarna ska komma i tid och använda ett vårdat språk.
Inom äldrevården är ledordet bemötande. Regeringen satsar därför 200 miljoner kronor under de tre närmaste åren för att skapa en nationell lagreglerad värdegrund. Fler anställda ska gå på kurs och lära sig medmänsklighet och hur man bemöter gamla människor.
Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (KD) har förklarat det hela med att vårdpersonal har ett behov av att diskutera vilken värdegrund man ska utgå ifrån i pressade situationer.
Men att kränkningar och vanvård av de äldre skulle försvinna med värdegrundskunskaper tror inte Lennart Sjöberg på.
- Man får titta på omständigheterna. Dålig kvalitet inom vården har förmodligen mer med krympande resurser att göra, att anställda känner sig pressade för att de är kort om folk.
Vad ska man då köra i stället, när värdegrunder inte funkar i praktiken?
Lennart Sjöberg tycker att man ska göra en utvärdering och följa upp enskilda händelser i stället för att gå bakvägen och "pracka på" de anställda några fina ord om värdegrunden.
- Vill man påverka attityder och beteende bör man studera attityder och beteende, inte värdegrunder. Det vanliga resultatet i attitydmätningar är att värderingar har mindre betydelse. Det är uppfattningar i sakfrågor som är viktiga.
Regeringen har även inlett en jättesatsning för att skapa en gemensam värdegrund i Sverige.
Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni vill att Sverige ska kännetecknas av respekt för demokrati, rättsstaten och de mänskliga fri- och rättigheterna. Fram till 2010 pågår arbetet med att föra en dialog om värdegrunden bland kommunerna.
I Uppsala avslutades i fjol integrationsprojektet Kom in. Det kostade fem miljoner kronor och var EU-finansierat.
Socionomen Lise-Lotte Gustafsson, som var projektledare, betonar vikten av att ha en dialog, särskilt med människor som kommer från andra kulturer.
- Det finns många grupper som känner ett utanförskap bara för att de har andra rötter än de svenska. Vi ska absolut prata mer om värdegrunder och utveckla dem i mötet mellan människor.
Lise-Lotte Gustafsson tror visst att det går att ändra på folks attityder.
- Att kommunicera med oliktänkare ger en ökad förståelse för hur andra tänker och tycker. Det finns människor som inte kan ändra uppfattning i saker och ting. Men de har inte prövat på en dialog.
Värdegrund dök upp i början av 1990-talet inom skolan. Där är etik- och moralfrågor ständigt aktuella.
Christer Jones, rektor på Vaksala- och Almtunaskolan, säger att värdegrunden handlar om hur eleverna är mot varandra i klassrummet och på skolgården.
- Det är ett ständigt pågående arbete, ett förhållningssätt som ska genomsyra allt arbete i skolan. Om elever är taskiga och mobbar varandra tar vi tag i det direkt. En gång i veckan diskuterar också lärare och elever bemötande och respekt på klassråden. Vi kan påverka eleverna i rätt riktning genom att aktivt jobba med frågorna.
@3a Text ui:Lennart Sjöberg bekräftar att det är lättare att påverka barn och ungdomar än vuxna.
Han förklarar det med att en persons attityder formas under barndomen och då främst av mammans värderingar. I tonåren är det kamratgruppen som har störst inflytande. I vuxen ålder är det väldigt få som ändrar på sina värderingar eftersom de sitter så djupt rotade. Men ju äldre vi blir, desto mer toleranta blir vi. Det har med livserfarenhet att göra.
Så jobbar vi med nyheter