"Värdegarantin är värdelös"

Planer på att lägga fokus på vissa rättigheter inom äldreomsorgen möter kritik. Alliansen vill införa en lokal värdighetsgaranti. Men de krav som ställs finns redan i vårdavtalen.

Vera Bergqvist, 84 år, tycker inte att värdighetsgarantin behövs vid trygghetsboendet Ramund.

Vera Bergqvist, 84 år, tycker inte att värdighetsgarantin behövs vid trygghetsboendet Ramund.

Foto: Tor Johnsson

Uppsala2012-06-16 07:57

I nästa vecka tar äldrenämnden ställning till ett förslag om att godkänna en lokal värdighetsgaranti. Enligt den ska åldringar på vård- och omsorgsboenden kunna påverka tidpunkten för utevistelser och ha en lugn och trivsam måltidsmiljö. Rättigheterna betraktas som självklarheter, men efterlevs inte inom hela äldreomsorgen.

Kommunalrådet och äldrenämndens ordförande, Ebba Busch (KD), anser att värdighetsgarantin är bra för att den kommer att sätta mer fokus på de äldres rättigheter. Det vårdboende som inte följer garantin kan bli av med sitt vårdavtal, hävdar hon.
– Värdighetsgarantin behövs för att skärpa betoningen på utförarnas skyldigheter gentemot de äldre och öka vetskapen bland de äldre om vilka rättigheter de har.
Finns det inte redan krav på att äldre ska få komma ut när de själv önskar, ha en god måltidsmiljö och påverka tidpunkt för måltider?
– Det finns i generella avtal, men vi ser behov av att lyfta arbetet mer. Vi får rapporter om att äldre och deras anhöriga inte vet vad man har rätt till.
Bakgrunden är att den borgerliga regeringen presenterat en nationell värdereform om att lyfta äldres rättigheter. Fackförbundet kommunal har riktat hård kritik mot reformens innehåll och kallat det hela för vackra ord, men utan mer resurser till äldreomsorgen.

Regeringen vill att kommunerna börjar utforma lokala värdighetsgarantier.
Carina Kumlin, chef för kommunens biståndsenhet, menar att garantin leder till ett ökat fokus på den enskildes rättigheter.
I garantin står det att hemtjänstkunder ska veta vilken personal som ska utföra insatser i hemmet och bli kontaktad ”om det kommer någon annan personal än den som förväntas komma”.
Ska ni sluta med springvikarier?
– Det blir naturligtvis ett ökat tryck på hemvården att få kontinuitet i bemanningen. Vi kommer att ha ett större fokus på det.
Men garantin är inte mycket värd, menar Demensförbundets riksordförande, Stina-Clara Hjulström.
– Man kan lagstifta om vackert väder också.

Hon menar att garantin är värdelös om det inte finns resurser att leva upp till den. Några sådana löften ges inte i den garanti som presenteras. De pengar som staten bidrar med går till kommunens utredning och informationsspridning om garantin.
– Problemet är att de flesta boenden har för lite personal, det måste ju finnas människor som kan utföra de här uppgifterna.
Caroline Andersson (S), andre vice ordförande i äldrenämnden, har inget emot själva garantin men tror att det finns en risk för att fokuseringen på vissa krav skapar en otydlighet kring kraven i övrigt. Det finns ju andra krav som inte står angivna i garantin, till exempel att en äldre ska få duscha regelbundet och komma upp i tid om morgnarna.
– Jag kan ändå tycka att det är viktigt att politiker sätter fokus på områden som inte prioriteras i dag.

Ebba Busch tror inte att det finns risk för att andra områden blir nedprioriterade.
– Jag tror snarare att det kan få en motsatt effekt. Genom att lyfta vissa områden kan vi börja diskutera hela värdegrundsarbetet.
Flera äldreboenden i Uppsala fick i vintras kritik för att demensavdelningar lämnats obemannade.
Varför inte en garanti om att dementa inte ska lämnas ensamma?
– Det är något som vi redan i dag garanterar eftersom vi tecknar avtal om en viss bemanning.
Men promenader är ju också något som ni redan garanterar?
– Vi har lyft frågan om bemanning tidigare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om