Naturgodis. Biodiesel. Bra för naturen? Nja, snarare exempel i raden på sådant som ger jordens regnskog ännu ett hugg. Godiset innehåller palmolja. Precis som chips, kakor, glass, schampo, tvål. Ofta omskrivet som "vegetabilisk olja". Det är ju ingen lögn.
Det är också sant att Kalimantanprovinsens låglänta regnskog på Borneo väntas vara borta 2010. Alltså i år - det biologiska mångfaldsåret. Var och en av oss bär en del av ansvaret. Det är hög tid att vi blir varse sambanden. Som konsumenter har vi så stor makt att vi bokstavligen tar kål på de enorma regnskogarna. Men om vi vänder steken kan vi ju faktiskt använda denna makt för att driva utvecklingen i en bättre riktning.
Fotografen Mattias Klums utställning, som under mars månad kunnat ses på Raoul Wallenbergs plan i Stockholm, är som en spark i veka livet. Det vill säga en stark, övertygande och samtidigt svidande vacker väckningssignal. Tillsammans med journalisten Folke Rydén gör Mattias Klum just nu en dokumentärfilm om Penanstammens förmodligen sista hövding, Tebaran, om konsumtionssamhället - och om sambandet mellan konsumentmakt, tolerans och hållbarhet. Våra dagliga val väger tungt om vi vet vad vi gör och varför.
De förödande oljepalmsplantagerna på Borneo täcker nu ett område lika stort som Schweiz. För Penanstammen, som levt jägar- och samlarliv sedan urminnes tider, klämtar klockan. Sedan 80-talet har timmerföretag ockuperat deras territorier, men de kan och vill inte ge sig av. Skogen är deras hem och försörjningskälla.
En av de otaliga djurarter som drabbas är de utrotningshotade orangutangerna. På ett rehabiliteringscenter vårdas 600 föräldralösa orangutangungar. Många av dessa människoapor svälter när skogen huggs eller brinner. Människor smittar dem med sjukdomar. Skogs- och plantagearbetare dödar orangutanghonor som försöker försvara sina ungar. Ungarna sätts som husdjur i bur, traumatiseras och far illa.
Borneo har de senaste 20 åren exporterat mer tropiska träslag än Afrika och Sydamerika tillsammans. På kalhyggena planteras sedan oljepalmer med hjälp av statliga subventioner.
Avverkningarna är bara första fasen i skogsdöden. När urskogarna skövlas blir resterande skogar torra och brinner lätt. Enligt utställningen så visar ny forskning att skogsskövling och relaterade bränder står för minst en femtedel av alla koldioxidutsläpp som människan orsakar på jorden. En amerikansk forskare hävdar att de största träden på Borneo är så stressade att de upphört att fortplanta sig.
Regnskogarnas öde är ett enormt sorgekapitel i jordens historia. Men vi är inte helt maktlösa. I dag använder ingen klorblekt papper eller freonsprejer. Nu gäller det palmolja och ädelträ. Vi har massor av valmöjligheter. Men det har inte Tebaran och hans stam.