Våra ärftliga virus har kartlagts
Människans arvsmassa innehåller spår av virusinfektioner som drabbat våra förfäder under årmiljonernas lopp. De flesta av dessa "inre virus" är desamma hos oss och hos vår närmsta nu levande släkting, schimpansen. Men det finns också skillnader.
I studien rapporterar forskarna om ett 60-tal så kallade endogena retrovirus som påträffats antingen bara i människoceller eller bara i schimpansceller.
— Att de finns bara hos den ena eller andra arten innebär att de tillförts arvsmassan efter det att vårt gemensamma släkttträd skildes för cirka fem miljoner år sedan, vilket ur evolutionssynpunkt är en kort period, säger Jonas Blomberg, professor i klinisk virologi vid Akademiska sjukhuset.
Han och forskarkollegan Patric Jern och Göran Sperber har gjort studien, som blivit möjlig tack vare att ordningsföljden på samtliga drygt tre miljarder DNA-byggstenar i såväl människans som schimpansens arvsmassa nu finns kartlagda.
— Hos både oss och schimpansen består så mycket som uppemot åtta procent av denna DNA-sträng av retrovirussekvenser, säger Jonas Blomberg.
Främmande, "exogena", retrovirus är virus med förmåga att bygga in sin egen arvsmassa i infekterade celler arvsmassa. Av alla exogena retrovirus är aidsviruset hiv det mest kända och fruktade.
Att en stor del av vår och andra däggdjurs arvsmassa innehåller retrovirussekvenser visar inte bara att främmande retrovirus under årmiljonernas lopp kan ha orsakat liknande epidemier många gånger tidigare.
— Det visar också att dessa epidemier så småningom utmynnat i en slags fredlig samexistens där virusgenerna, efter att ha införlivats också i könscellernas arvsmassa, ärvs från generation till generation, säger Jonas Blomberg.
Av den nya studien framgår att 24 "inre virus" hos människan inte finns hos schimpansen och 36 "inre virus" hos schimpansen inte finns hos människan. Jonas Blomberg tror att en del av dessa skillnader återspeglar att människans och schimpansens närmaste förfäder haft olika matvanor.
— Schimpansen har förmodligen fått de flesta av sina "nyare" endogena retrovirus från födan, framför allt från babianer och andra apor som de äter. Människans "nyare" inre virus däremot har troligen tillkommit genom att fragment från flera "gamla" inre virus slagit sig samman till nya fullständiga viruskedjor, säger han.
Oavsett varifrån människans respektive schimpansens inre virus kommer vet ännu ingen säkert varför de inte "rensats bort" undr evolutionens gång utan fortsätt att ärvas från generation till generation.
Det finns studier som pekar på att endogena virus inte bara är harmlöst "skräp" från gamla infektioner utan kan ha såväl nyttiga som skadliga funktioner.
— En nyttig funktion skulle vara att hjälpa till att upprätthålla barriärerna mellan olika arter. På minussidan finns även studier som pekar på att endogena retrovirus kan vara inblandade vid uppkomsten av vissa cancerformer. Inget är dock bevisat och vi bör definitivt inte gå omkring och vara rädda för våra medfödda endogena retrovirus, säger Jonas Blomberg.
Så jobbar vi med nyheter