Kronisk hosta har blivit socialt stigma

Ungefär var tionde person lider av kronisk hosta, vilket inte minst blivit stigmatiserande under pandemin. Nu ska Uppsala universitet testa bättre behandlingsmetoder och nya verktyg för diagnostisering.

Össur Ingi Emilsson säger att omkring en tiondel av befolkningen har problem med kronisk hosta.

Össur Ingi Emilsson säger att omkring en tiondel av befolkningen har problem med kronisk hosta.

Foto: privat

Uppsala2022-05-07 21:00

Teaterföreställningar som störs av hostningar från publiken är ett välkänt fenomen. För många som lider av kronisk hosta innebär det att de avstår helt från bio, teater eller sociala sammankomster.

Össur Ingi Emilsson, forskare vid Uppsala universitet, har nu fått pengar från bland annat Hjärt- och lungfonden för ett forskningsprojekt om kronisk hosta.

– Det är ett vanligt problem. Jag märker när jag åker tåg att många hostar hela tiden. Det belyser hur vanligt problemet är. Många får svårare att sköta sitt arbete. Hostan stör också i sociala sammanhang och under pandemin har det varit extra svårt och socialt stigmatiserande, säger Össur Ingi Emilsson.

Han säger att uppskattningsvis 10 procent av befolkningen har så svåra problem att de besväras av det i vardagen. Den bakomliggande orsaken kan vara till exempel astma, bihåleinflammation eller refluxproblem med sura uppstötningar. Men i många fall går det inte att hitta någon medicinsk orsak.

I studien ska 100 personer med kronisk hosta rekryteras. Det handlar om personer som har haft besvär av sin hosta relativt länge, i flera månader, och som provat behandlingar mot till exempel astma eller sura uppstötningar, men inte blivit hjälpta. En del av dem kommer att få behandling av en fysioterapeut som lär dem olika metoder för att dämpa sin hosta. Detta har tidigare prövats i Storbritannien och Australien med gott resultat.

– Hosta föder hosta. Hostar man mindre så retar man luftvägarna mindre. Det gör i sin tur att problemen med hosta kan minska. Men vi behöver mer vetenskapliga belägg, säger Össur Ingi Emilsson.

Han säger att det också är en fördel att använda andra metoder än läkemedel, som ofta kan ha biverkningar.

En annan del av projektet är att med hjälp av artificiell intelligens mäta kronisk hosta hos individer. De metoder som använts hittills är att man spelat in en persons hosta under ett dygn. Sedan måste någon lyssna igenom hela inspelningen, vilket gör metoden både dyr och tidskrävande. Nu hoppas man hitta ett sätt att automatisera analysen vilket gör det både snabbare och billigare.

Forskningsmedlen räcker för att driva projektet i tre år.

– Vi vill hitta ett sätt att behandla de patienter som lider mest av det i sin vardag, säger Össur Ingi Emilsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!