Var sjätte över 40 har kol
De allra flesta kvinnor och män med lungsjukdomen kol vet inte om att deras lungor fungerar sämre än normalt. I Uppsala har nästan var sjätte invånare som är äldre än 40 år kol, men i färre än vart tredje fall har den ordinarie sjukvården upptäckt att de har en lungsjukdom.
- Att mer än två tredjedelar av alla fall av kol bland medelålders och äldre inte upptäcks inom vården är alarmerande. Visserligen har många ännu nästan inga symtom, men det är ändå viktigt att upptäcka dem så att åtgärder kan sättas in för att motverka att sjukdomen förvärras, säger lungläkaren och doktoranden Inga Sif Ólafsdóttir vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.
Studien omfattar 600 slumpmässigt utvalda kvinnor och män i Uppsala i åldrarna 40 år och uppåt. Alla intervjuades om bland annat olika symtom från luftvägarna, levnadsvanor och kontakter med sjukvården. De gjorde också ett särskilt utblåsningstest, så kallad spirometri, som mäter lungfunktionen.
Kol är förkortning för kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Enligt gängse kriterier har en person kol om lungfunktionen är mindre än 70 procent av vad som är normalt, även efter att ha fått luftrörsvidgande medicin.
Var sjätte deltagare i studien hade sådan nedsatt lungfunktion. Kol var något vanligare bland männen än bland kvinnorna.
- I knappt två tredjedelar av fallen hade de fortfarande en mycket lindrig form av sjukdomen, men för drygt en tredjedel påverkade den sänkta lungfunktionen vardagslivet mer eller mindre negativt, säger Inga Sif Ólafsdóttir.
Jämfört med deltagarna som utan besvär klarade utblåsningstestet besvärades kvinnorna och männen med kol betydligt oftare av till exempel hosta även när de inte var förkylda, slem i luftvägarna, väsningar i bröstet och andnöd.
- Just sådana symtom kommer ofta tidigt i sjukdomsförloppet och bör väcka misstanken om kol, säger Inga Sif Ólafsdóttir.
Innan studien gjordes var det bara en mindre del av deltagarna som undersökts med spirometri inom den ordinarie vården. Hos den stora majoriteten av Uppsalaborna som hade kol, 71 procent, hade sjukdomen inte upptäckts innan de deltog i studien.
- Det talar för att betydligt fler personer med kol skulle upptäckas om spirometri användas oftare än i dag i samband med att medelålders och äldre personer har kontakt med den reguljära vården, även när de söker av helt andra orsaker än besvär från luftvägarna, säger Inga Sif Ólafsdóttir.
Kol uppstår ofta till följd av att lungorna skadats av långvarig rökning och fortsatt rökning leder till att sjukdomen förvärras. Därför brukar personer som får diagnosen kol i allra första hand uppmanas att sluta röka.
För majoriteten av kvinnorna och männen med kol i den nya studien var förmodligen långvarig rökning den viktigaste orsaken till rökningen. De flesta av dem hade dock slutat röka redan innan sjukdomen upptäcktes.
Vilka andra åtgärder än fortsatt rökfrihet kan motverka att deras sjukdom övergår i svårare och mer handikappande stadier?
- Fysisk aktivitet och fullvärdig kost är extra viktig för kolpatienter. Dessutom är de en riskgrupp som absolut bör vaccinera sig mot influensa och pneumokocker. Det finns också goda skäl att utreda om de har riskfaktorer för hjärt-kärlsjuklighet och vid behov behandla dessa, säger Inga Sif Ólafsdóttir.
Så jobbar vi med nyheter