På återvinningscentralen i Fyrislund är det möjligt att lämna in bland annat kläder, gosedjur och sängkläder.
Omkring 353 ton textilier lämnades in till återvinningscentralerna i Uppsala förra året, enligt kommunen. De som sedan tar hand om textilierna är biståndsorganisationen Human bridge.
Men var hamnar egentligen Uppsalabornas textilier sedan?
Enligt Human bridge går de insamlade textilier till second hand-butiker i bland annat Sverige, Litauen, Ukraina, Slovakien och Rumänien. Dessutom exporteras textilier till Uganda och Kenya där de säljs i second hand-butiker eller på marknader.
Men någon egen uppföljning av var textilierna hamnar gör inte Human bridge. I stället förlitar de sig på sina kunder i Slovakien och Litauen: att de säljer textilierna vidare till företagare som i sin tur säljer textilierna vidare till kunder på afrikanska marknader.
Cristofer Ståhlgren är chef för logistik och försäljning på Human bridge.
Hur vet ni att era insamlade textilier kommer till användning om ni själva inte följer upp detta?
– Att garantera till 100 procent att textilierna hamnar rätt är svårt, det kan ske misstag i en manuell process, men den del som sorteras fel är mycket liten.
Skulle det inte vara bättre om ni själva gjorde den kollen?
– Vi gör besök hos våra kunder på sorteringsanläggningarna i Litauen och Slovakien minst en gång per år och ser hur noga sorteringen görs innan det exporteras. Vi har också besökt deras butiker i andra delar av Europa, och Kenya.
De sorterade textilierna väntar sedan på att packas in i lastbilar. Skor som lämnats in sorteras bort direkt och hamnar inte på bandet. De läggs i stället i vita påsar som kan väga över hundra kilo.
Aftonbladet publicerade 2023 en granskning som visade hur plagg från klädjätten H&M dumpats i Afrika. Enligt granskningen kom det dagligen containrar till Benin med begagnade kläder som i värsta fall slängdes direkt på grund av dålig kvalité.
Kan ni garantera att detta inte händer Uppsalabornas textilier?
– Det är viktigt för oss att fortsätta samarbeta med så seriösa sorteringsaktörer som möjligt så att textilierna är hela när de kommer fram. Att garantera att det inte blir fel någon gång är svårt och vi kan inte kontrollera om någon köper ett plagg och använder det i tre dagar och sedan slänger det.
Det mesta som sorteras är vanliga kläder. Men på bandet dyker ett och annat gosedjur upp.
Tobias Linnesköld, sektionschef för återvinningscentralerna på Uppsala vatten, tycker att samarbetet med Human bridge har fungerat bra.
Textilierna hamnar enligt Human bridge på afrikanska marknader, men de gör ingen egen uppföljning på att de hamnar där. Vad tycker du om det?
– Vi säljer vidare till dem som vi anser är mest professionella i Sverige. Det är fritt för invånarna att lämna till en lokal second hand-butik i Uppsala.
– Det är en väldigt liten del som det inte blir något av.
Tror du att det kan vara problematiskt att man säljer textilier till företagare som i sin tur säljer textilierna vidare till bland annat marknader i Afrika, där man inte vet vad som händer med textilierna?
– Jag tror inte vi skulle kunna återvinna eller återbruka den mängden textilier som vi gör i dag om vi inte nyttjar länder utanför Sverige. Om vi inte hade nyttjat andra länder så tror jag att textilierna hade gått till våra värmeverk där man hade eldat upp det helt i onödan, och det hade varit en större miljöpåverkan.