Skolverkets prognoser visar på att växande lärarbrist, men Uppsala kommuns grundskolechef Erik Ojala tror att Uppsala trots det kan öka andelen behöriga lärare.
76 procent av Uppsalas lärare i årskurs 1–9 har lärarlegitimation och behörighet att undervisa i minst ett ämne. I de kommunala skolorna är andelen något högre – 77,7 procent – medan siffran för friskolorna är 67,6 procent.
En fjärdedel av de som undervisar i klassrummen har alltså inte en lärarexamen och får inte sätta betyg.
– Det är klart att det på ett sätt är ett problem. Vi vill ju att alla lärare ska vara behöriga, säger Erik Ojala, chef för Uppsalas kommunala grundskola.
Generellt finns fler behöriga lärare på lågstadiet än på mellan- och högstadiet. Högst andel behöriga lärare finns i ämnena svenska, matematik samt idrott och hälsa. Medan teknik, svenska som andraspråk och slöjd har lägst andel.
– Lärare som saknar lärarlegitimation får inte sätta betyg självständigt, utan gör det alltid tillsammans med en legitimerad lärare, säger Erik Ojala.
Almunge skola ligger precis på Uppsalasnittet vad gäller behöriga lärare: 76,5 procent av skolans lärare har lärarlegitimation.
Almunge skola, som har elever från förskoleklass upp till nian, ligger precis på snittet i Uppsala med sina 76,5 procent behöriga lärare. Att Almunge skola ligger på landsbygden kan vara både ett plus och ett minus, konstaterar skolans biträdande rektor Anders Westin: den långa resvägen kan avskräcka, medan karaktären av lite lugnare landsbygdsskola kan locka.
– Skolors behov och karaktär är väldigt olika. Det som vi upplever som svåra ämnen behöver inte vara det någon annanstans. Vi har till exempel inte haft problem att locka lärare i matte eller engelska, som en del andra skolor har haft. Däremot har vi haft svårt att hitta slöjdlärare och speciallärare, säger Anders Westin.
Anders Westin, biträdande rektor på Almunge skola, märker av en hårdnande konkurrens om lärarna.
Andelen obehöriga lärare har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren. Men enligt Skolverkets prognoser kommer lärarbristen nu att öka. De närmaste tio åren går nämligen 153 000 lärare i pension, medan bara 141 000 nya lärare beräknas utbildas. Det kommer med andra ord att saknas 12 000 lärare i Sverige kring år 2035.
Erik Ojala räknar trots det inte med någon ökad lärarbrist här i Uppsala – tvärtom.
– Utifrån våra prognoser ser vi inga alarmerande pensionsavgångar i Uppsala. Vi satsar på att öka andelen behöriga lärare, säger han.
Hur ska ni lyckas med det?
– Uppsala har ju väldigt bra förutsättningar eftersom vi har lärarutbildning här. Vi jobbar vi för att alla skolor i Uppsala ska bli partnerskolor med universitetet. Lärarstudenterna gör då inte bara praktik på partnerskolorna, utan ska ha en tät kontakt med skolan genom hela utbildningen. Gör vi gott intryck så stannar förhoppningsvis studenterna i Uppsala. Det är vårt främsta sätt att rekrytera.
Uppsala ligger bäst till av länets kommuner vad gäller lärarbehörighet. Sämst är Tierp.
Under de sju år som Anders Westin jobbat som skolledare har det talats om en annalkande lärarbrist. Ännu tycker han inte att det blivit någon kris i Uppsala – däremot märker han en hårdare konkurrens om lärarna.
– Särskilt i vissa ämnen. Och att rekrytera lärare till vikariat, till exempel när någon går på föräldraledighet, har också blivit allt tuffare.
Jämfört med andra kommuner ligger Uppsala ganska bra till vad gäller behöriga lärare: på plats 47 av 290. Snittet i hela Sverige är 70,8 procent. Uppsala är också den kommun i länet med högst andel behöriga lärare, tätt följt av Knivsta. Den kommun i länet med lägst andel är Tierp, där 59,9 procent av lärarna har lärarlegitimation.