Bok. – Vi vill skildra vackra trädgårdar i en stad som sedan medeltiden varit berömd för sin trädgårdsodling, från och med dominikanerbrödernas odlingar på 1200-talet och fram till våra dagar, säger Kerstin Lindgren, som skrev texterna till boken.
Kerstin Lindgren är frilansjournalist med bakgrund i media och offentlig sektor.
Hans Hartman som fotade trädgårdarna för boken, är präst och folkhögskollärare. Han har specialiserat sig på bild och pedagogik.
Boken börjar med att berätta om att Sigtuna är en trädgårdsstad. ”Mycket tyder på att Sigtuna under 1600-talet var känd som trädgårdsstad,” står det i boken.
Ger ett smakprov
Senare ger den ett smakprov på vad Sigtuna erbjuder på trädgårdskonstens område.
Den berättar bland annat om örtagården, prästgården, Trekanten och Humlegården. Den leder läsaren till ängsmarken i Klockbacken och fruktträdgården i korsningen Stora Gatan/S:t Persgatan med mera.
Det finns även privata trädgårdar, alltifrån stora anläggningar till små radhus och koloniträdgårdar.
– Bland de privata är min egen favoritträdgård Stora Malmgatan 15, som tillhör skulptören Lars Erik Falk. Men jag vill också nämna Marianne Danschu med en fin liten lustgård mellan Stora Torget och Laurentii gränd, Berit och Jan-Erik Lundmarks artrika trädgård på Södertil samt Britt Lundins koloniträdgård i Brännbo, säger Kerstin Lindgren.
Bokens bilder är lockande och texterna berättar detaljrikt om historiska bakgrunder kring trädgårdarna: hur de startade, hjärnan bakom trädgårdens utformning och trädgårdsmästaren som ansvarade för blommorna.
Boken fick Sigtunabygden att åka till tre av bokens trädgårdar: örtagården vid Mariakyrkan, Sigtunastiftelsens rosengård och Sigtunahöjden.
På örtagården började arbetet i maj. Odlingssäsongen avslutas tredje veckan i augusti. Därefter får örtagården vila tills våren kommer.
Olikt boken
Rosengården är Sigtunastiftelsens hjärta. Mitt på gården finns en springbrunn och omkring brunnen finns fyra rosenrabatter som avgränsas av buxbom buskar. Men de röda Mina Weibull-rosorna har inte börjat blomma ännu.
– I juli är de i full blom, fram till september. Det är vackert att se på, säger Lilian Lind, husfrun på Sigtunastiftelsen.
Sigtunahöjdens kinesiska innergård, är ett vackert kapitel i boken. Men den kinesiska profileringen är nu inte lika stark på Sigtunahöjden, då de nya ägarna har ändrat inriktning i maj i år.
Kinasatsningen gjordes av förre detta ägaren Mats Liljefors år 2005. Men anläggningen såldes förra året till familjerna Giesenfeld Boman och Jonzon Johansson, som sedan tidigare även äger Stora Brännbo.
Hotellet ändrade sin inriktning från kinesisk till internationell och under nyinvigningen i maj 2011 är några kinadetaljer i trädgården som den ”kinesiska muren” borta. De kinesiska motiven som Hans Hartman tog bilder på för boken förra sommaren finns inte längre kvar.
– Tyvärr drog bokens utgivning ut på tiden och det hinner hända mycket på ett år, säger vd:n Lotta Giesenfeld Boman.
Men grunden är kvar, enligt henne, det vill säga, innergården finns kvar, till och med vattenspeglar, bambu och mullbärsträden.
– Och vi har förstärkt tillgängligheten genom att placera ut fler sittgrupper. Folk är fortfarande välkomna att slå sig ned, ta en kopp kaffe och njuta av trädgårdsrummet med den storslagna utsikten, säger Lotta Giesenfeld Boman.