Var femte student fattig

Att det var bättre förr är en väl sliten klyscha men vad gäller studenters ekonomi verkar den stämma. Rapporten Social rapport 2006 som Socialstyrelsen nyligen lämnade över till regeringen visar att var femte student i dag definieras som fattig jämfört med var sjunde år 1991. Fattigdomsgränsen når man då man har en inkomst som inte bedöms räcka till de grundläggande behoven.
— Fattigdomen har ökat allmänt bland unga eftersom ungdomstiden blivit längre och det är svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det är många studenter som lever under fattigdomsstrecket men då ska man också tänka på att denna fattigdom ofta är tidsbegränsad eftersom de i många fall kan få mer välbetalda jobb när de är färdiga, säger Björn Gustafsson som är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och en av rapportförfattarna.

Även på Föreningssparbankens institut för privatekonomi har man märkt att studenter fått det mer knapert under de senaste femton åren.
— Jämför man med år 1989 så har den summa studenten har kvar efter de nödvändiga utgifterna minskat med 500 kronor räknat i fast penningvärde. För den ensamstående studenten går ekonomin i dag precis jämnt upp förutsatt att de får bostadsbidrag, säger Erika Pahne som är ekonom på institutet.
Hon jämför studenternas ekonomi med garantipensionärernas. Efter månadens nödvändiga utgifter har dagens student inte kvar något medan garantipensionären har kvar i snitt 1 500 kronor.
— Studenten har inga som helst marginaler. Eftersom de flesta inte har bostadsbidrag är de beroende av extrajobb eller hjälp från föräldrar eller sambo för att få det gå runt, säger Erika Pahne.

Även om det generella studiemedlet i stort sett följt prisutvecklingen så har varor och tjänster för studenter ökat mer än den allmänna prisutvecklingen och studenternas levnadsstandard enligt institutet sjunkit med 40 procent de senaste 17 åren. En viktig bov i det dramat är att boendekostnaderna har ökat - i snitt kostar boende i studentkorridor i dag 2 700 kronor i månaden. I vårbudgeten som i dag läggs fram föreslås att studiemedlets totalsumma höjs med sammanlagt 300 kronor varav 100 kronor är bidrag och 200 kronor lån.
— Det är inga stora pengar men visst hjälper det till att förbättra den enskildes marginaler lite. Då får man i alla fall lite över till nöjen eller hjälp till någon resa hem, säger Erika Pahne.

Fattigdomsstrecket ligger enligt Björn Gustafssons definition vid en inkomst för en ensamboende på 7 150 kronor i en mindre kommun och 7 680 kronor i Stockholmsregionen.
— För de fattiga studenterna har 300 kronor betydelse. Det är ändå lite mer att leva på, säger han.

Fakta

Sverige var bland de första i världen att år 1965 införa ett generellt studiestöd som alla oavsett bakgrund eller inkomst kunde söka.

År Totalt studiestöd per termin i kronor
1965 3 500
1970 4 200
1975 5 950
1980 9 733
1985 15 814
1990 25 912
1995 31 326
2000 32 116
2005 34 580
2006 34 840

Källa: Centrala studiestödsnämnden (CSN)

Var femte student fattig

Var femte student är fattig. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Vårbudgetens ytterligare 300 kronor i månaden kan i viss mån förbättra tillvaron för dessa studenter.