Var femte har inga sparpengar
Sparandet har gått ned i landet de senaste åren trots att vi fått det bättre ställt. En dryg tredjedel av den vuxna befolkningen når inte upp till 10 000 kronor i sparkapital, var femte har inga sparpengar alls.
— Under den här treårsperioden har reallönerna ökat, vi har fått mer pengar över. Dessutom har börsen gått upp. Det borde stimulera till sparande, säger hon.
Den låga räntan är en förklaring. Mer än dubbelt så många, 15 procent, tycker också i årets undersökning att det inte lönar sig att spara, att det är bättre att låna pengar. Men den överväldigande majoriteten, 85 procent, betraktar fortfarande sparandet som viktigt.
Lägre sparande bland yngre
— Man ska också tänka på att inflationen är låg nu så att sparandet behåller värdet, kapitalet urholkas inte med åren. Behovet av att spara blir i stället allt större, säger Ylva Yngvesson.
Som väntat är sparandet lägre bland de yngre, i gruppen 16—29 år når 45 procent inte upp till 10 000 i sparkapital. Mer förvånad är hon över att sparandet också sjunker bland de äldre, 35 procent av alla över 65 år har inte 10 000 kronor sparade.
— Det tyder på att det inte bara handlar om en förskjutning av värderingar när en ny generation växer upp.
Sparande för framtiden anses inte lika viktigt nu som för tre eller sex år sedan. Fler uppger att de skulle ha råd att spara mer, men 35 procent uppger uttryckligen att de inte vill öka sitt sparande, nio procentenheter upp jämfört med 2002.
Och totalt anser 41 procent att ett tillräckligt stort sparkapital inte behöver överstiga 50 000 kronor, tio procentenheter upp.
Oförutsedda utgifter
Av de som ändå sparar i dag gör sju av tio det genom regelbundna insättningar. Hälften av alla sparar upp till 750 kronor i månaden, endast tre procent mer än 5 000 kronor.
De flesta uppger att de sparar för att ha en reserv på kort sikt, 38 procent att de sparar till semestern. Endast nio procent sparar till nytt boende, här inverkar sannolikt de låga boräntorna.
Konsekvenserna av att inte spara kan på sikt bli kostsamma för svenskarna, tror Ylva Yngvesson.
— Vi verkar ha invaggats i en tro att sparande inte är nödvändigt, men det gör oss mycket sårbara.
— Oförutsedda utgifter kan då innebära dyra lösningar. Att inte ha en reserv betyder också att tillfällen att göra bra saker går förlorade.
Så jobbar vi med nyheter