Den 14 augusti började nya linjenätet för stadsbussar i Uppsala att gälla. Linjer har dragits om, bussarna går oftare och för att resorna ska gå fortare har hållplatser tagits bort. ”Snabbare, enklare, rakare” har varit UL:s slogan.
Men det är många som anser att det inte alls blivit snabbare och enklare – utan motsatsen.
UNT har tagit del av de synpunkter som kommit in till UL:s kundtjänst via mejl och telefon. Allra mest kritik får de borttagna hållplatserna. ”Tätare turer men långt färre hållplatser innebär ju faktiskt en reell försämring för alla som inte råkar bo nära en av de hållplatser ni låtit bli att montera ned” skriver exempelvis en man. ”Förstår ni problematiken med att ta bort hållplatser för människor med begränsad ork och gångförmåga?” undrar en annan resenär. En kund som ringt in till kundtjänst beskrivs vara helt förvivlad; ”man får ju gå och gå, systemet är inte gjort för gamla människor. Man betalar för buss men får gå halva vägen.”
Vissa hållplatser tycks saknas mer än andra. Hållplatserna Seminariegatan, Skarholmen, Fyrishovs entré, Torkelsgatan södra och Sommarro är några av de som nämns extra ofta i synpunkterna. Även borttagna hållplatser vid ett antal skolor väcker känslor.
Några skriver om otryggheten över att få längre till hållplatsen: ”Känner mig väldigt otrygg, precis som flera andra, om kvällen när det är mörkt ute i Gottsunda. Måste gå av vid Solistvägen eller Vackra Birgers väg eftersom man dragit in Jenny Linds väg, och där är skog och jag är rädd” skriver en kvinna. ”Är det verkligen värt de sekunderna det tar för bussen att stanna och beröva barn och yngre vuxnas trygghetskänsla?” undrar en annan kvinna.
Även på UNT:s Facebooksida har läsare rasat mot nya busslinjenätet. En av dem som hört av sig både till UL och i UNT:s kommentarsfält är Karin Eriksson, som bor i Sala backe.
– Ja OM jag har tyckt till! säger hon med ett skratt.
– Vi i bostadsrättsföreningen tyckte till också under samrådet när omgörningen var ute på förslag. Men det var som alla samråd, det känns som att de nickar och lyssnar men struntar i vad som sägs.
Karin Eriksson bor i ett 55-plusboende där hållplatsen förut låg precis utanför. Nu ligger hållplatsen 600 meter bort, men UL:s kundtjänst har lovat att det ska komma en närmare hållplats efter att gatuarbeten i området är klara.
– Det är absolut viktigare att ha närmare till busshållplatsen än att bussarna går oftare. Det är många här i huset som har svårt att gå. Själv sitter jag i rullstol.
Karin Eriksson ansvarar för en äldregrupp på Frälsningsarmén som träffas en gång i veckan. På senaste träffen berättade en att hon inte kommer att klara att komma till träffarna eftersom hon fått så långt att gå.
– Det är så sorgligt. Det är ofta så i den här kommunen: man ser inte till de äldre utan bara till de som arbetar.
Och så var det det här med texten på hållplatsskyltarna. På UNT:s Facebooksida har många klagat över att den är så liten att den är oläsbar. Karin Eriksson håller helt med.
– Bokstäverna är så små och sitter så högt ... det är bara som en svart liten prick och man ser inte vilken linje som går där.
Vid förändringar är det av naturliga skäl främst kritikerna som hörs. När UNT går ut och pratar med bussresenärer runt Resecentrum är åsikterna om nya busslinjenätet blandade. Mohamad Ali, som tar bussen mellan Flogsta och Resecentrum är nöjd eftersom han har fått en snabbare resa, berättar han medan han kliver på bussen.
Ida Engström däremot, som är på väg hem från jobbet i Boländerna och nu väntar på buss nummer 11, har fått det krångligare.
– Förut gick bussen direkt, nu måste jag byta. Det brukade ta en halvtimme, nu tar det 45 minuter.
Vid en av hållplatserna längs Kungsgatan står Ing-Marie Olsson och väntar på 111:an hem till Bälinge. Det hon reagerat mest på är att UL tagit bort två hållplatser vid Fyrishov.
– Det är många barn och unga, men även äldre, som ska av där och träna. Men numera åker bussen förbi Fyrishov och stannar så att personer som ska dit måste gå över en vätrafikerad väg. Man undrar ju hur de tänkt då?