Vanor ger trygghet

Tänk dig att popcorn skulle förbjudas på biosalonger. Eller att all tillverkning av jeans skulle upphöra. Det skulle bli enorma reaktioner. Vissa saker är svåra att skiljas ifrån trots att de går att ersätta. Som Saab till exempel. Det handlar om trygghet i tillvaron.

Foto: SCANPIX

Uppsala2010-01-16 14:01
- Saab är något kollektivt. Det finns ett symbolvärde i Saab som speglar eller representerar en bit av ens eget liv. Många av oss har en kärlekshistoria med Saaben oavsett om man någonsin ägt en, säger Staffan Bengtsson, chefredaktör på tidningen Form och framförallt känd genom sina böcker och tv-program inom projektet "K-märkt".

Han pratar om ting och företeelser som omges av en särskild aura, sådant som vi vill och tror ska bestå eller kontinuerligt återkomma. Såsom Kalle Anka på julafton, varm choklad på vinterutflykten, bandyfinalen på Studenternas, popcorn på bio eller varuhuset Ikea.
- Det händer något med de här sakerna. De går från att vara ting till att bli en idé om något eller en hel världsbild, säger Staffan Bengtsson,
Han menar att dessa ting och företeelser gör livet rikare för oss och ger oss något att samlas kring i en tid då lägereldarna har försvunnit. Enligt Åke Pålshammar, lektor i psykologi vid Uppsala Universitet, är de också viktiga kulturbärare och dessutom grundläggande för vår trygghetskänsla genom att de skapar struktur i våra liv.
- Vi människor är mer konservativa än vi tror. Hela vår trygghet bygger på att det finns vissa återkommande inslag i vår tillvaro, förklarar han.

Det är inte alltid vi är medvetna om vårt starka förhållande till de här tingen. Inte förrän de är på väg att försvinna. Och då känns det som om vi står inför en katastrof. Som i exemplet med läskedrycken Pommac. 2004 meddelade Carlsberg att finläsken från 1919 skulle bort från sortimentet och endast säljas under högtider. Det var helt enkelt inte tillräckligt många som köpte pommac under andra delar av året. Då plötsligt blev drycken var och varannans favorit.
Läskedryckerna Champis och Trocadero som är snarlika i smak och dessutom billigare fanns fortfarande kvar på marknaden men det nöjde sig inte folket med. På sajten raddapommac.se samlades 50 000 namn från hela landet som skickades till de - av Pommacälskarna - så kallade danska svinen på Carlsberg. Och läskedrycken fick vara kvar.
Staffan Bengtsson beskriver känslan:
- Det är som att någon jävel vill ta historien ifrån en. Rör inte min berättelse, känner man. Skriv inte om min historia.

- Det är så mycket som händer i världen, och det finns så mycket i vår tid som inte är beständigt. Då blir behovet av det gamla och invanda större än någonsin, säger Åke Pålshammar.
Han berättar att detta blir särskilt tydligt för personer som råkat ut för ett trauma. Att när tillvaron är kaotisk och hjärnan brinner kan det stadga en person att veta att det där programmet man alltid sett på julafton kommer att visas även i år och den där glassen man köpt i årtionden kommer att finnas kvar även nästa gång man går och handlar.
- Att dessa trygghetsmarkörer skulle försvinna blir då detsamma som döden, säger Åke Pålshammar.

Vi har alltså ett behov av det gamla, men det duger inte med vilken sliten pryl som helst. Man kan inte fuska med tingen. Att ta över andras historia genom att till exempel köpa vintagekläder eller inredningsprylar i shabby-chicstil som gjorts medvetet slitna med vit flagnad målarfärg är, enligt Staffan Bengtsson, att hänge sig åt andras minnen, och det, menar han, blir falskt.
- Vintagebutiker säljer falsk historia. De flirtar med vårt behov av slitna grejer. Men de grejerna kan aldrig ge den starka känslan. Jag har svårt för vintagebutiker liksom för utställningar på museer. De flesta utställningar är makabert livlösa. Man måste ha en personlig relation till tingen för att de ska betyda något, säger han.

Och den personliga relationen kan samtidigt vara en kollektiv relation. Som Saab blev.
Staffan Bengtsson beskriver en dualistisk världsbild som han tror att många delar, där Saabs existens är nödvändig för att världen ska vara i balans och harmoni.
- Det fanns Saab och det fanns Volvo. Precis som det fanns Fanta och Cocacola eller Beatles och Rolling Stones. Antingen valde man det ena eller det andra. Kanske fanns det någon frankofil som hade en Peugeot men det ansågs i så fall lite skumt, säger Staffan Bengtsson.

Så vad händer då om Saab lägger ned? Vad händer med oss när dessa ting som vi inte tror att vi kan klara oss utan faktiskt försvinner?
- Det blir en stor tomhet men vi vänjer oss på ett plan. Materialiteten försvinner men idéerna och myterna består. De är som med Marilyn Monroe och Elvis. De lever ju fortfarande, det vore absurt att påstå att de är döda. Och på samma sätt kommer Saab också att leva vidare som idé, säger Staffan Bengtsson och drar sig till minnes hur det var när tillverkningen av de gamla Facit-skrivmaskinerna gick ur tiden.
- När det kom på tal gick vi man ur huse. Men med facit i hand vet vi att vi faktiskt överlevde utan den. Men jag har fortfarande en gammal Facit Privat som jag tar fram när jag ska skriva något riktigt viktigt, säger han.
Saker som har skapat reaktioner när de varit på väg att försvinna:
Pommac - var på väg att försvinna ur vardagssortimentet 2004.
Facit skrivmaskiner - skrivmaskinstillverkningen i Sverige upphörde 1995.
Ledighet på annandag pingst - byttes mot ledighet på nationaldagen trots protester.
Arne Weise som julaftonsvärd - 1995 meddelade han att han tänkte sluta. De blev ramaskri varpå han stannade kvar.

Saker som försvunnit men återuppstått:
Colaisglassen Igloo - 1998 byttes Igloo ut till isglassen Max, en likadan isglass fast med päron och apelsinsmak. Igloo återinfördes dock efter påtryckningar från glassköpare.
Tjuren Ferdinand - Julafton 1982 bytte SVT ut Tjuren Ferdinand mot Den fula ankungen men fick efter en tittarstorm sätta in Ferdinand som en extrafilm direkt efter den ordinarie sändningen.

Saker som försvinner 2010:
Värnplikten och 50-öringen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!