För sex procent ligger andningsuppehållen över den gräns där de visats vara en klar hälsorisk.
Det visar forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet i en studie som publiceras i facktidskriften European Respiratory Journal.
– Vi blev själva förvånade över att förekomsten av så kallad sömnapné bland kvinnor var så hög. Resultaten bör få betydelse för den framtida vården av kvinnor med sådana besvär, säger professor Eva Lindberg vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.
I studien har forskarna bearbetat uppgifter om 400 kvinnor i åldrarna 20 till 70 år i Uppsala, som genomgått en hel natts sömnregistrering då bland annat deras andning och syresättning av blodet undersöktes. Traditionellt brukar upprepade andningsuppehåll under sömnen, så kallad sömnapné, ses som ett problem framför allt bland män, men uppgifterna från sömnregistreringen i den nya studien visar att så ingalunda är fallet.
Hälften av kvinnorna hade minst fem andningsuppehåll per timme när de sov, 20 procent hade minst 15 och 6 procent hade minst 30 andningsuppehåll
– Minst 30 andningsuppehåll per timme under sömnen är en gräns som enligt tidigare studier kopplats till ökad risk för förtida död. Diagnosen sömnapné ställs dock redan vid fem registrerade andningsuppehåll per timme. Om den inte orsakar dagsömnighet finns dock inget skäl till behandling vid så låga nivåer, säger Eva Lindberg.
Traditionellt brukar sömnapné betraktas som ett problem som leder just till trötthet under dagen och som nästan bara drabbar snarkare.
– Vi ser visserligen att upprepade andningsuppehåll under sömnen var klart vanligare bland snarkarna, men de flesta fallen av sömnapné inträffade ändå bland den stora majoritet som inte brukade snarka och hade inget samband med dagtrötthet, säger Eva Lindberg.
Däremot var sömnapné betydligt vanligare bland kvinnor som hade högt blodtryck och feta kvinnor än bland normalviktiga kvinnor med normalt blodtryck.
– I dag är det vanligtvis snarkbesvär och dagtrötthet som väcker misstanken att en patient kan ha svår sömnapné. Våra resultat talar för att det finns skäl att i ökad utsträckning också undersöka om feta patienter och patienter med högt blodtryck har det, säger Eva Lindberg.
Viktnedgång är den åtgärd som i första hand brukar rekommenderas för personer som har upprepade andningsuppehåll under sömnen. Om detta inte är tillräckligt finns flera andra hjälpmedel – till exempel så kallad CPAP-behandling och speciella tandskenor – för att hålla andningsvägarna öppna och motverka andningsuppehåll under sömnen.
– När andningsuppehållen har samband med högt blodtryck kan en framgångsrik behandling av sömnapnén i många fall också leda till att blodtrycket sjunker, säger Eva Lindberg.
Både fetma och högt blodtryck kan behandlas, men i studien sågs också en tredje riskfaktor för sömnapné som det inte går att påverka – stigande ålder.
Av kvinnorna som var över 55 år hade tre fjärdedelar minst fem andningsuppehåll per timme när de sov och en av sju hade svårare sömnapné med 30 eller fler andningsuppehåll per timme.
– Men oavsett ålder var sömnapné betydligt vanligare hos de som var överviktiga. Detta är ytterligare ett skäl att undvika att gå upp i vikt, oavsett hur gammal man är, säger Eva Lindberg.