Vanligt cancertest ger ingen säker prognos
En vanlig metod för att bedöma prognosen vid prostatacancer, PSA-testet, fungerar dåligt när det gäller att skilja vilka män som behöver behandlas för att inte dö i sjukdomen och vilka som kan leva vidare utan någon behandling alls.
- För att styra behandlingen till dem som verkligen behöver den måste vi hitta bättre sätt att bedöma vilka som kommer att utveckla en dödlig sjukdom och vilka som har en mer godartad form av prostatacancer, säger forskaren Katja Fall vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Studien, som gjorts i samarbete med forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset och Regionalt onkologiskt centrum i Uppsala, bygger på uppgifter om 267 män med prostatacancer. Alla hade tumörer som vid upptäckten inte hade spridits utanför prostatakörteln.
- Dessa tumörer växer ofta långsamt. Ett stort antal patienter med sådan lokaliserad sjukdom utvecklar vare sig allvarliga symptom eller dödlig prostatacancer, utan dör så småningom av någon annan orsak. Men en del har snabbväxande tumörer, som kan leda till döden, säger Katja Fall.
Tidig behandling kan minska risken för att sjukdomen ska fortskrida. Behandlingen ger dock ofta biverkningar, till exempel impotens och urinläckage.
- Det är därför viktigt att hitta en metod som gör att man kan undvika att behandla patienter i onödan, i synnerhet som allt fler fall av prostatacancer upptäcks i ett ännu tidigare skede än hos männen i vår studie, säger Katja Fall.
Ett sätt att försöka sålla ut vilka som behöver opereras eller strålas och vilka som skulle kunna slippa behandling är det så kallade PSA-testet. PSA, som är förkortning för prostataspecifikt antigen, är ett protein som tillverkas av celler i prostatakörteln.
En hög halt PSA i blodet kan bero på att det finns många cancerceller i prostatakörteln. Om PSA-halten dessutom stiger brukar det uppfattas som ett tecken på att tumören växer, riskerar att sprida sig och övergå i en dödlig form.
Ingen av männen i den nya studien opererades efter sin cancerdiagnos. I stället följdes de noggrant med upprepade kontroller av bland annat sina PSA-värden.
Under i genomsnitt nära nio års uppföljning dog 13 procent i prostatacancer och 7 procent utvecklade potentiellt dödliga dottertumörer, men var fortfarande i livet. Av övriga hade en del dött av andra orsaker, men 60 procent levde ännu utan tecken på att deras cancer spridit sig.
För att se i vilken mån det vore möjligt att efter en begränsad period utan behandling förutsäga vilka som skulle dö och vilka som skulle överleva räknade forskarna ut hur PSA-värdena förändrats för varje patient under de två första åren efter cancerdiagnosen.
Analysen visar att ju högre PSA-värdet varit vid diagnosen och ju snabbare det stigit, desto vanligare var det att cancern övergått i en dödlig form.
- Men inget av PSA-måtten fungerade så att man säkert kunde särskilja vilka som behövt aktiv behandling för att överleva och vilka som skulle ha haft mest nytta av att avstå, säger Katja Fall.
Många som enligt PSA-värdena borde ha haft låg risk att dö i prostatacancer dog ändå i sjukdomen och många som borde ha haft hög risk att dö i prostatacancer fortsatte att lev utan tecken på spridning av tumören.
ATT HA ELLER MISTA
Antalet upptäckta nya fall av prostatacancer stiger, bland annat till följd av omfattande PSA-testning. Årligen nära 10 000 nya fall av prostatacancer som därmed är den vanligaste cancerformen i Sverige.
Dödligheten har inte förändrats i samma takt. Årligen dör cirka 2 300 män per i prostatacancer.
Mer än två tredjedelar av patienterna är över 70 år när de får diagnosen psotatacancer. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder.
Antalet upptäckta nya fall av prostatacancer stiger, bland annat till följd av omfattande PSA-testning. Årligen nära 10 000 nya fall av prostatacancer som därmed är den vanligaste cancerformen i Sverige.
Dödligheten har inte förändrats i samma takt. Årligen dör cirka 2 300 män per i prostatacancer.
Mer än två tredjedelar av patienterna är över 70 år när de får diagnosen psotatacancer. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder.
Så jobbar vi med nyheter