Det visar forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet i en studie, som publiceras i facktidskriften Sleep disorders. Studien omfattar drygt 1100 slumpmässigt utvalda vuxna kvinnor och män från hela landet, som i telefonintervjuer besvarat ett stort antal sömn- och hälsofrågor.
– Våra resultat talar för att obehandlade sömnstörningar som påverkar vardagslivet negativt bör betraktas som ett folkhälsoproblem, säger Lena Mallon, psykiatriker vid psykiatriska kliniken i Säter och sömnforskare vid Uppsala universitet.
Liksom i flera tidigare undersökningar visar svaren att sömnsvårigheter är vanliga. Var fjärde deltagare uppgav att hen mer än tre gånger i veckan hade svårt att somna och/eller brukade vakna flera gånger under natten. Den sortens sömnbesvär ökade med stigande ålder och var i alla åldersgrupper betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.
Drygt var tionde deltagare i studien uppgav att sömnbesvären hade negativ effekt på deras välbefinnande och funktionsförmåga under dagen.
– Också denna negativa kombination var klart vanligare bland kvinnor än bland män. Däremot var den inte vanligare bland äldre än bland yngre. Så även om det är mycket vanligt att äldre har besvär med sömnen verkar detta inte påverka hur de klarar sig i vardagen, säger Lena Mallon.
I stället var det bland kvinnor i åldern 40 till 49 år som det var allra vanligast att sömnbesvär fick negativa följder i vardagslivet. I den åldern hade drygt var femte kvinna detta problem.
- Varför sömnbesvär så ofta får negativa följder just för kvinnor i 40-årsåldern bör undersökas närmare i fortsatta studier. Redan nu kan vi dock säga att dessa kvinnor är några år för unga för att besvären skulle kunna ha ett samband med klimakteriet, säger Lena Mallon.
Däremot såg forskarna samband mellan flera fysiska och psykiska sjukdomar och besvär, i synnerhet depression, och ökad förekomst av sömnproblem.
– En studie som vår kan inte besvara frågan om det finns några direkta orsakssamband mellan sjukdomarna och sömnproblemen. Det finns dock tidigare gjorda studier som visat att personer som har både depression och sömnbesvär tillfrisknar snabbare från sin depression om också sömnbesvären behandlas, säger Lena Mallon.
Drygt 60 procent av dem som uppgav att deras sömnbesvär påverkade vardagslivet negativt ansåg att de skulle behöva få behandling för detta problem. Men bara 20 procent av dem behandlades med något receptläkemedel.
– Det är tydligt att det finns ett stort otillfredsställt vårdbehov eftersom så många oroas och vill ha hjälp för sina sömnproblem. Men det är inte säkert att ett recept på något sömnläkemedel ska vara den bästa hjälpen. Psykologiska behandlingsmetoder i form av kognitiv-beteendeterapi, kbt, har visat sig effektivt vid sömnproblem, säger Lena Mallon.
Några av frågorna i studien gällde sömntiden. Personerna med uttalade sömnproblem sov under vardagarna i genomsnitt knappt sex timmar per natt, mer än en timme mindre än kvinnor och män utan sömnproblem.
– Överraskande nog ökade nära hälften av dem som hade sömnproblem sömntiden med mer än en timme under helger och lediga dagar. Det strider mot den gängse vanliga uppfattningen att personer med sömnproblem behöver, men inte kan sova mer. Kanske är det så att många i den gruppen faktiskt spontant sover bättre när de slipper vardagsstressen, säger Lena Mallon.