– För mitt barn började det med klassiska symtomen att han upplevde saker som smutsiga. Han tvättade sig absurt mycket, ville inte ta i dörrhandtag eller stöta mot andra familjemedlemmar för att de var smutsiga. Skulle han vara i våra gemensamma utrymmen var han tvungen att vänta tills smutsen, som någon annan rivit upp, hade lagt sig. Han var duktigt i skolan men så plötsligt fick vi meddelanden om att han skolkade, säger mamman.
Hennes barn vill inte framträda med sina tvång och därför är mamman också anonym i den här artikeln.
– Om människor får ont i lederna söker de sig till vårdcentralen för att ta veta om det är reumatism eller annan sjukdom. Men när OCD börjar är det nog få som förstår vad som händer, säger mamman.
OCD är förkortningen för Obsessive Compulsive Disorder och drabbar ungefär tre procent av befolkningen. Syndromet består både av tvångshandlingar och tvångstankar.
– Efter ett tag slutade han att gå ut. Vi tog kontakt med skolans psykiater som skrev in honom på ett behandlingshem med stränga regler för att han inte skulle ge efter för sina tvångstankar. Men vi kände att den vården var helt fel för honom, säger mamman.
Istället kom han till BUP och fick där KBT-behandling som fungerade väldigt bra.
– Genom BUP fick han verktyg att hantera tvånget. Behandlingen avslutades med att han och hans kontaktperson åkte på en resa till det smutsigaste landet han kunde tänka sig och det gick fint. Efter det mådde han riktigt bra i flera år, berättar mamma.
Senare kom han till vuxenpsykiatrin.
– Då dippade det. När hans förhållande tog slut blev han dramatiskt försämrad. Då fick han panikångest och började samla, det blev en massa tillägg i hans OCD som han inte hade haft förut, säger mamman.
Samlandet har inneburit att sonen, som numera är vuxen, blivit vräkt, något som är vanligt bland dem som är samlare eller hoarders som det också kallas.
– Samhällets åtgärder för att lösa problemen, genom vräkning eller böter eller om någon utan personens tillstånd slänger en massa av deras saker, får ofta precis motsatt effekt på den som samlar, säger mamman.
Däremot finns forskning som visar att en speciell behandlingsmetod kan hjälpa dem som samlar. Metoden som användas i Stockholm och Malmö kallas Task Force, kommer från USA där utbildade team "rycker ut" och samarbetar med olika yrkesgrupper som normalt stödjer samlaren. Den metoden anser mamman skulle passat hennes son men den finns inte i Uppsala.