– En livsstil med felaktig kost går i arv, den påverkar hela familjen och förklarar att vi oftare behandlar hela familjer, säger överläkare Magnus Sundbom, ansvarig för överviktskirurgi vid Akademiska.
Fortfarande är majoriteten av alla opererade kvinnor, även om fler män än kvinnor är överviktiga. Och det är många med kraftig fetma som lägger sig på operationsbordet. År 2000 opererades 700 personer i Sverige, i år har siffran stigit till 7 000. Men behovet är större än vad det finns resurser till.
– Det finns ingen annan operationsmetod som vuxit så mycket som tio gånger på tio år. Tyvärr är det långa väntetider, säger Magnus Sundbom.
Orsaken är att allt fler blir feta, runt 175 000 personer i Sverige har ett BMI på över 35, vilken är gränsen för att komma ifråga för en fetmaoperation. Åldersgränsen är 18 år men vid Göteborgs universitet pågår en studie kring tonårsoperationer, den yngsta som opererats var 13 år.
– Det finns ett litet antal väldigt överviktiga ungdomar, de måste också få hjälp och i framtiden kommer denna grupp öka, säger Magnus Sundbom.
Fem år efter operationen är de flesta nöjda med sin operation och har kunnat behålla sin vikt. Personer som opererats med gastric bypass-metoden (se faktaruta) och som ätit stora matportioner har större chans att klara den nya vikten än personer som druckit stora mängder läsk, alkohol och som småätit chips, godis och annan skräpmat. Det går att småäta, men inte att äta stora måltider. Det är nyttig mat och minimalt med alkohol som gäller livet ut.
Akademiska är först med den senaste metoden för extremt feta patienter, ”duodenal switch” som UNT skrev om 5 december. Där kortas den del av tunntarmen som tar upp fett till en meter samtidigt som magsäcken görs smalare. Viktnedgången kan vara upp till 100 kilo. Dödligheten är låg, 0,16 procent av alla som opererats de senaste tio åren avled inom 30 dagar efter operationen. Risken att dö i förtid minskar med 24 procent efter en operation. En operation har också gynnsamma effekter mot cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
Det går inte att medicinera bort ett matmissbruk och Magnus Sundbom önskar därför att samhället satsade på hälsoinsatser i ett tidigare skede. Han önskar också att forskningen leder till att det går att individanpassa operationer, vilket i så fall skulle ge bättre resultat och mindre komplikationer för den enskilde.