Vänj barnen vid vatten
Vid sexårsåldern brukar barn vara motoriskt mogna att börja lära sig simma. Men innan dess finns det mycket man kan göra för att förbereda dem.- Vattenvanan börjar redan hemma i badbaljan, säger Johan Söderlund på Livräddningssällskapet.
Foto: Scanpix
För att öva vattenvana brukar plask- och leksimskolorna ha olika övningar med barnen. De lär sig till exempel att hoppa från kanten, doppa huvudet, glida i vattnet med flythjälpmedel och springa fram och tillbaka i vattnet. Detta för att känna motståndet, hålla balansen och även lära sig om värme och kyla - att det ofta känns kallt när man hoppar i och står stilla men att det blir varmare om man simmar.
Innan barnet kan simma kan det vara bra att använda flythjälpmedel, som simdynor, flytplatta och armpuffar, men Johan Söderlund, som är simlärare och länskonsulent på Svenska Livräddningssällskapet, rekommenderar gärna armpuffar som inte är uppblåsbara, eftersom de kan gå hål på dem. Allra bäst tycker han att handledspuffarna är (ej de uppblåsbara), samt ryggplattan av skumplast som man fäster runt magen.
- Med dem får barnet rätt vinkel i vattnet. Armpuffarna höjer upp barnets armar på ett sätt som inte stämmer överens med hur det blir när barnet sedan lär sig simma, säger han.
Ett annat tips han har är att låta barnet prova på att bada med flytvästen på.
- Det ger både vattenvana och gör att de inte är förberedda på hur hur det känns om de ramlar i vattnet med flytvästen på och hur den beter sig i vattnet.
Först när barnet är runt sexårsåldern brukar de vara mogna att börja lära sig simma på riktigt.
- Att börja traggla arm och bentag redan i fyra-femårsåldern är för svårt rent motoriskt, menar Johan Söderlund.
Och även under simskolan handlar det mycket om att lära sig genom att leka.
- Kanske lär de sig armtag genom att låtsas krypa genom vassen och sedan hittar de en bräda där de kan lägga skatten de hittat, för att sedan öva bentag.
FAKTA
Vem är simkunnig?
Svenska Livräddningssällskapet har tillsammans med Skolverket definierat simkunnighet som att kunna falla i vattnet och därefter simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg. Man ska klara av att få huvudet under ytan och efter att ha tagit sig till ytan igen börja simma.
Från och med den 1 september 2007 gäller nya mål i skolans läroplan för vad eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret - de ska ha god vattenvana, vara trygga i vattnet, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, samt hantera nödsituationer vid vatten och ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett.
I slutet av det nionde skolåret ska eleverna dessutom kunna hantera nödsituationer i vatten och ha kunskaper i livräddande första hjälp.
Vem är simkunnig?
Svenska Livräddningssällskapet har tillsammans med Skolverket definierat simkunnighet som att kunna falla i vattnet och därefter simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg. Man ska klara av att få huvudet under ytan och efter att ha tagit sig till ytan igen börja simma.
Från och med den 1 september 2007 gäller nya mål i skolans läroplan för vad eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret - de ska ha god vattenvana, vara trygga i vattnet, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, samt hantera nödsituationer vid vatten och ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett.
I slutet av det nionde skolåret ska eleverna dessutom kunna hantera nödsituationer i vatten och ha kunskaper i livräddande första hjälp.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!