Sommarklädda boende minglar runt borden på gräset framför de tre höghusen med adress Fålhagsleden 99–103 i Uppsala en augustikväll. Det är bostadsrättsföreningen Pumpan som firar 25 år med grillad korv, marshmallows och läsk.
– Här trivs vi verkligen och vi har en fantastisk styrelse som fixar bra saker, säger Maj-Gun Sten som bor i en trea i mittenhuset sedan några år tillbaka.
Vi får följa med henne in och kan konstatera att från hennes söderbalkong har hon en grönlummig utsikt över spåren för museitåget Lennakatten. Maj-Gun Sten tycker det bara är småmysigt när den tuffar förbi på sina turer under sommaren. Nyligen har hon fått balkongen inglasad. Hon hakade på ett grupperbjudande i föreningen.
Här trivs hon med lagom avstånd till stan och bra bussförbindelser. Under senare tid har föreningen låtit bygga nya garage, sett till att tujor planterats längs järnvägen och att nya skyddsdörrar monterats till lägenheterna, bland mycket annat.
– Det är lätt att få kontakt med styrelsen också om man funderar över något, säger Maj-Gun Sten.
Men det har inte varit en bostadsrättsförening hela tiden. Pumpan föddes som kooperativ hyresrättförening för 25 år sedan.
När de tre höghusen vid Fålhagsleden byggdes 1988 var det ovanligt bostadsprojekt som tog form i ett samarbete mellan byggförtaget JM Mattson och Uppsala kommun. Kontrakt uppläts av kommunen med kooperativ hyresrätt. De som stod i kommunens bostadskö erbjöds lägenhet. Bostäderna var då tänkta för unga, som ett första egna boende. I stadgarna skrevs in att man måste flytta därifrån före den dag man fyllde 30 år, men det ströks faktiskt redan före första inflyttning.
Det var den enda kooperativa hyresrättsföreningen i Uppsala. Alla fick betala insats proportionerlig med lägenhetsstorleken. Den insatsen fick man tillbaka sedan när man flyttade och lägenheten gick tillbaka till föreningen. Att sälja till marknadspris var inte tillåtet.
– Det är ett förmånligt arrangemang om man bor någonstans där lägenheter är svårsålda. Då är man väl bara glad om man får tillbaka det man betalat när man flyttar. Men här i Uppsala var det väl inte någon lysande idé, säger Jonny Eliasson, ordförande i bostadsrättsföreningen Pumpan och som har bott i huset sedan det var nybyggt.
Numera är i princip alla generationer representerade bland de boende i Pumpan. Här bor människor i åldrarna mellan 2 och 90 år.
Boendeformen kooperativa hyresrätter hade sin storhetstid i början av 1900-talet. Minst ett av dem finns kvar än i dag, Stockholms kooperativa bostadsförening, SKB som bildades 1917. Man kan vara medlem i SKB i väntan på bostad, precis som i till exempel bostadsrättsföreningen HSB.
Under Pumpans första år bestod majoriteten i styrelsen av personer från Uppsala kommun och JM. Först en bra bit in på 1990-talet valdes fler boende in. I början var tanken att hyresgästerna skulle ta en stor del av fastighetens skötsel, som trappstädning och trädgårdsarbete.
– Det var så skönt när vi la ut trappstädningen på entreprenad. Renare och snyggare blev det också, säger Barbara Wilk D'Elia.
Även hon är en av dem som bott i Pumpan i alla år, i samma fyra faktiskt, och hon kan berätta om att i början var det många barnfamiljer som bodde här.
–Vi skulle flytta till Uppsala från en annan ort och fick lägenheten via den kommunala bostadskön. Det var flera barnfamiljer som flyttade in samtidigt. Husen låg lite utanför stan då och var omgivna av åkrar, ängar och lite skog. Vi tyckte det var ett trevligt ställe att bo på med barn. Det tog ett tag men sedan blev vi med småbarn allt mer sammansvetsade, berättar hon.
När Pumpan byggdes fanns en försökslagstiftning om kooperativ hyresrätt. Den kom att permanentas 2002. Samma år lät Pumpans styrelse fråga medlemmarna vad de tyckte om boendeformen. Vid det mest välbesökta årsmötet i Pumpans historia, 75 personer från 84 hushåll kom, röstade medlemmarna om att de ville bli bostadsrättsförening.
I stadgarna från 1988 stod att dessa inte fick ändras om inte Uppsala kommun gav sitt samtycke till det. Därför blev ombildandet av Pumpan ett ärende för kommunpolitikerna i kommunfullmäktige. De borgerliga partierna var för, de övriga emot. Men strax före omröstningen bytte socialdemokraterna fot. Jurister hade nämligen snabbutrett frågan och kommit fram till att det inte var möjligt för kommunen att lägga veto i en förening där kommunen inte själv var medlem eller hade ägarintressen.
Men den kommunalpolitiska dramatiken har inte lämnat några djupare spår hos Pumpans boende i dag. Här är bostadsrättsföreningen i färd med att planera fler gårdsfester. Denna första gav mersmak.