Valfriheten kan öka segregationen

— Skolvalet förstärker den uppdelning som redan finns och bidrar till ökad segregation. Välutbildade medelklassföräldrar är aktiva i att välja skola för att deras barn ska hamna i "rätt"skola.
Det säger Katarina Gustafson, doktorand på Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet och aktuell med avhandlingen Vi och dom i skola och stadsdel. Hon har studerat 11—12-åringar som bor i två intilliggande stadsdelar — ett egnahemsområde och ett multikulturellt område. Barnen i egnahemsområdet pratade om den andra stadsdelen i negativa ordalag och för dem var skolvalet en stor fråga som de pratade mycket om.
— När de skulle börja sjuan fick de byta skola och båda de aktuella skolorna låg i den multikulturella stadsdelen. De ville alla undvika den skola i centrum som hade lite sämre rykte och förknippades med problemen i centrum, säger Katarina Gustafson.

Två sidor av myntet
Barnen i den multikulturella stadsdelen funderade däremot inte särskilt mycket på skolvalet.
— De talade aldrig i termer av "vi och dom" på samma sätt eftersom strukturen gjorde att de aldrig behövde besöka eller förhålla sig till egnahemsområdet.
Den valfrihetsreform som infördes i Sverige i början av 1990-talet har förändrat skolväsendet i Uppsala - på gott och ont.
— Uppsala har många skolor med olika inriktningar och många valmöjligheter. Det är positivt eftersom det ökar motivationen hos eleverna och eftersom det kan locka elever från andra områden kan blandningen av elever bli bättre, säger Uppsala kommuns grundskolechef Per Pettersson.
Men alla mynt har två sidor, tillägger han.
— På en del håll har segregationen ökat med det här. Valfriheten handlar inte bara om att kunna välja till utan också om att välja från och då drabbas vissa skolor.

Väljer redan till förskolan
I det sydvästra skolområdet i Uppsala, med skolor som Gottsunda, Bäcklösa och Valsätra, är valfrihetens baksidor påtagliga. Här är det 25 procent av områdets barn som väljer bort sina anvisade skolor för att i stället välja skolor i andra områden.
— I andra skolområden ligger det på omkring 10 procent så det är klart att det är ett problem för oss, säger Ann-Christine Johansson, chef på den sydvästra grundskoleenheten.
Hon märker att skolvalet förstärker den segregering som redan finns i bostadsområden.
— Svenska föräldrar väljer ofta redan till förskolan bort skolor där det går många barn med annat modersmål än svenska. Det gör att vi har vissa skolor där 70—75 procent av barnen har utländsk bakgrund och det är ju inte i linje med integrationen.
Flera kommunala skolor har svarat på den ökade konkurrensen genom att profilera sig och det tror Per Pettersson kan vara en lösning för de missgynnade skolorna.
— På de här skolorna pågår också ett aktivt arbete för att ta reda på hur de kan bli bättre, höja kvaliteten och behålla sina elever och kanske rentav locka fler.
Ann-Christin Johansson håller med om att profilering kan vara ett sätt att vända trenden, men menar samtidigt att det gäller främst på högstadiet.
— I de yngre klasserna är det svårt att ha för mycket profilering, säger hon.

FAKTA

Valfrihetsreformen
I början av 1990-talet - samtidigt som huvudmannaskapet för skolan gick över till kommunerna - utvidgades rätten för föräldrar i grundskolan att välja andra skolor än de för deras barn anvisade. Det går att välja såväl en friskola som en annan kommunal skola.

Uppsala har gott om profilerade kommunala skolor
Uppsala kommun har 67 kommunala grundskolor och fritidshem. Allt fler har profilklasser på skolan, här är några exempel:
Balderskolan: Musik
Bergaskolan: Ma/No och segling
Brantingskolan: Media och teater
Eriksbergsskolan: Värdegrund och internationalisering samt natur och kultur
Gottsundaskolan: IT och media, Ma och No, rid- och bollsport samt teater och dans
Gränbyskolan: Kultur, Europa, fotboll, basket och liten klass
Heidenstamskolan: Naturvetenskap, teknik och matematik
Kvarngärdesskolan: Internationella klasser, Bilingual Classes
Länna skola: Natur
Solskenets skola: Skolträdgård, ateljé, regio emilia
Sävjaskolan: Miljö, kultur, fotboll och drama
Vaksalaskolan: Dans- och hockeyklass

Valfriheten kan öka segregationen

Till årets läsårsstart har vissa kommunala grundskolor i Uppsala inte kunnat ta emot alla barn som vill dit medan andra skolor inte fått så många barn som de behöver. Att allt fler föräldrar aktivt väljer skola för sina barn har både fördelar och nackdelar.