Valfrihet i skolan ökar segregationen
Det var meningen att valfriheten i skolan skulle ge fler elever tillgång till god utbildning. I stället har segregeringen av elever ökat, visar en studie på Pedagogiska institutionen i Uppsala.
De som har propagerat för ökad valfrihet har hävdat att konkurrens mellan olika skolor skulle leda till att alla skolor utvecklas och att resurserna utnyttjas effektivare. Sådana effekter har Uppsalaforskarna bara kunnat påvisa i undantagsfall. Inte heller har valfriheten lett till ett ökat inflytande eller engagemang i skolans inre arbete.
Psykisk ohälsa
Rapportförfattarna har hittat ytterligare en negativ effekt. De menar att det kan finnas ett samband mellan de många val ungdomar ställs inför, både i och utanför skolsystemet, och den ökade psykiska ohälsa som många ungdomar upplever.
Uppsalaforskarna menar vidare att det finns en diskrepans mellan officiella och verkliga motiv för att öka elevernas möjligheter att få välja skola.
Officiellt var målet att fler ungdomar skulle få tillgång till god utbildning. Men valfrihetsreformerna drevs i själva verket mer av personer som redan haft tillgång till hela systemet, och som behövde legitimera detta.
Höga kostnader
I Sverige, liksom i många alla länder, blir det allt viktigare för nuvarande och framväxande elit att vara kräsna i valet av skola. Decentraliseringen och valfriheten har givit skolorna nya vapen i kampen om en gynnsam position inom detta fält och i kampen om de åtråvärda eleverna. Valfriheten har på så sätt kommit att legitimera en ökad differentiering i skolan.
Dessutom har valfriheten och systemet för ersättning till fristående skolor lett till höga kostnader för kommunerna.
Bakom rapporten står forskarna Erik Lindskog, Martin Järnek och Göran Ahrman.
Så jobbar vi med nyheter