Det visar forskare vid Uppsala universitet i en studie, som publiceras i facktidskriften Global Health Action.
– Mycket talar för att dödsorsakerna bland papperslösa personer till stor del återspeglar denna grupps osäkra arbetsvillkor, bostadsförhållanden och tillgång till vård, säger Anna Wahlberg, doktorand vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.
Eftersom personer som vistas illegalt i Sverige officiellt inte finns här saknar de personnummer och finns inte med i några av de vanliga personregistren. Inte ens om de dör här tas de med i det svenska dödsorsaksregistret.
Därför har forskarna fått lägga mycken möda på att granska dödsbevis för att på så sätt ändå spåra personer som troligen var papperslösa när de dog. Enligt denna beräkning dog 860 papperslösa personer i Sverige under åren 1997 till 2010.
Genomsnittsålder vid dödsfallen bland de papperslösa var bara 41 år för männen och knappt 50 år för kvinnorna. Utifrån dessa uppgifter kan forrskarna dock inte säkert avgöra om papperslösa personer i Sverige löper högre risk att dö i förtid jämfört med personer som är folkbokförda här.
– Däremot kan vi tydligt se att dödsorsakerna till stor del skiljer sig mellan papperslösa och andra, säger Anna Wahlberg.
Hälften av de 860 papperslösa personerna hade dött av trafik-, fall- eller andra olyckor, självmord, mord eller dråp och nästan en tredjedel hade dött i någon hjärt-kärlsjukdom.
Det innebär att död till följd av det som brukar kallas yttre orsaker var nära fyra gånger vanligare bland de papperslösa jämfört med bland folkbokförda personer i samma åldersgrupper. Också död i hjärt-kärlsjukdom var en betydligt vanligare dödsorsak bland papperslösa, i synnerhet kvinnorna.
Uppgifterna i dödsbevisen, som forskarna har granskat, är ofta mycket knapphändiga. Därför har det för det mesta varit omöjligt att få närmare uppgifter om bakgrunden till de enskilda dödsfallen.
– Vi vet dock att papperslösa personer i en rad avseenden lever under mer osäkra och pressande förhållanden jämfört med de som är folkbokförda här i landet. De har till exempel sämre tillgång till vård och riskerar utvisning om de går till polisen när de utsatts för våld, säger Anna Wahlberg.
Samtidigt påpekar hon att papperslösa inte är någon enhetlig grupp. Bland dem finns flyktingar som aldrig sökt asyl, flyktingar som gått under jorden efter att deras asylansökan avslagits, personer som kommit för att arbeta svart utanför den reguljära arbetsmarknaden och personer som stannat kvar när deras arbets- och uppehållstillstånd löpt ut.
– Vi misstänker till exempel att en del av dem som dött i fallolyckor arbetat på byggarbetsplatser utan tillräckliga säkerhetsanordningar, säger Anna Wahlberg.
Till skillnad från många andra dödsfall är självmord, vissa dödsolyckor och även många dödsfall i hjärtkärlsjukdomar potentiellt möjliga att undvika. Men forskarna har inga detaljerade förslag till hur den sortens dödlighet ska kunna minskas bland de papperslösa.
– En utgångspunkt borde dock vara att Sverige fullt ut lever upp till de många internationella avtal om lika rättigheter som vi har undertecknat. Dit hör till exempel rätten till lika tillgång till vård, oberoende av medborgarskap, säger Anna Wahlberg.
Hela den vetenskapliga artikeln kan läsas på www.globalhealthaction.net/index.php/gha/rt/printerFriendly/24464/html