Våldets seger i Pärlrondellen

Jag besökte Bahrain sommaren 2008, under en rundresa på Arabiska halvön, och fick snart klart för mig att en av de platser man måste ha besökt i Manama är Pärlrondellen, Dowar al-lulou.  Den höga statyn i rondellens mitt symboliserar pärlfisket, som var Bahrains huvudsakliga inkomstkälla innan man år 1931 borrade upp Persiska vikens första, men inte sista, oljebrunn. Således också en symbol för Bahrains historia, för landet självt.

Aron Lund

Aron Lund

Foto: Jörgen Hagelqvist

Uppsala2011-03-18 00:00

Olyckligtvis är Pärlrondellen, som namnet kanske antyder, en rondell; inte en historisk plats och inget imponerande torg. Förutom själva pärlmonumentet, gjutet i cement 1984, består omgivningen mest av breda vägar, byggtomter och trista kontorsskrapor.

De senaste veckorna har Pärlrondellen dock börjat förtjäna sitt rykte som sevärdhet. Det är där, runt monumentet, som den bahrainska oppositionen samlats för att kräva fria val och en demokratisk konstitution, mitt i jordens ofriaste område — Gulfregionen, vars politiska spännvidd aldrig sträckt sig längre än från absolut monarki till islamistisk teokrati.

Och det var också där den bahrainska oppositionen slogs ner. I måndags rullade saudiska trupper över bron till Bahrain, medan regimen i Manama utlyste undantagstillstånd. Strax därefter slog säkerhetsstyrkorna till mot Pärlrondellen. Flera människor dödades, hundratals skadades, och i den klappjakt på dissidenter som följde har flera av landets mest kända oppositionsledare gripits. Bilderna från Bahrain är fruktansvärda: panikslagna människor, döda och sårade, blod smetat över gatorna, och över Pärlrondellen tjocka moln av tårgas.

Nu är den verkligen ett historiskt monument, över en revolution som antingen just förlorats eller som här började med att skörda sina martyrer.

Inte för att man skulle märka mycket av det om man lyssnade på våra regeringar, i det demokratiska väst. Medan säkerhetsrådet samlas för att diskutera en flygförbudszon över Libyen, som krossar ett eget demokratiuppror, hörs bara pliktskyldiga fördömanden av våldet i Bahrain — ”våldet” i största allmänhet, som om det var ett naturfenomen snarare än ett brott med kända förövare.

Tänk tanken att det var Iran som skickat trupp in i exempelvis Libanon för att stötta sina politiska allierade: vilken västlig regering skulle inte skrika i högan sky och kräva FN-trupp till demokratins försvar? Men nu är tonen lägre, för den bahrainska diktaturen är, för att minnas en berömd formulering, vår skitstövel.


>>LÄS MER PÅ LEDARLOGGEN: Revolutionen i rondellen; Saudiarabien intervenerar i Bahrain; Medierna och Manama (SvD: 1 - Övriga: 0).


Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om