Järlebo tre mil norr om Uppsala har fyra vårdplatser för pojkar som är inne i kriminalitet och missbruk. På hemsidan utlovas att vistelsen präglas av ”struktur, tydlighet och förutsägbarhet”.
Men vid Socialstyrelsens inspektion på Järlebo framkom en annan bild. Då berättade personalen om hot, våld och vandalisering. I sin rapport, som kom tidigare i år, går Socialstyrelsen så långt som att hävda att ungdomarna inte kan garanteras en trygg och säker vård vid Järlebo.
– Vår kritik är ovanligt allvarlig, säger Susanne Gerlecz vid Socialstyrelsen.
Under 2007–2011 arbetade Keith Lundh på Järlebo och andra vårdboenden som ingår i samma företagsgrupp.
– Jag har sett en massa missförhållanden. Om kommunerna kände till förhållandena skulle de inte placera någon där. Allt handlade bara om att tjäna pengar, hävdar Keith Lundh.
Han berättar om ett stort antal allvarliga händelser, från självmordsförsök till grova överfall. De avvikelserapporter som skrivits av personalen har enligt Keith Lundh försvunnit och inte nått socialtjänsten.
I Socialstyrelsens rapport framgår att personalen lämnat in upp till åtta avvikelserapporter i månaden utan att få gehör från ledningen. Järlebo har enligt myndigheten ”brustit i sitt ansvar”.
Peter Bejermyr arbetade på Järlebo till för ett och ett halvt år sedan.
– Det förekom knappast någon behandling, det handlade mer om förvaring, anser han.
Peter Bejermyr berättar om en 14-årig pojke som vistades ett halvår på Järlebo, utan att få behandling och utan att gå i skolan.
Det Peter Bejermyr främst vänder sig mot är att bara en anställd åt gången var i tjänst.
– Ibland jobbade tjejer ensamma på Järlebo. De kunde inte hantera situationerna med hot och våld utan fick ibland låsa in sig på kontoret och ringa polisen.
Ibland var Peter Bejermyr ensam med de boende över två dygn i sträck. Föreståndaren har meddelat Socialstyrelsen att den bemanningen är tillräcklig. Men personalgruppen uppger i Socialstyrelsens rapport att de inte hinner hjälpa ungdomar som mår psykiskt dåligt och ungdomar vid Järlebo berättar att de inte får den stöttning de behöver.
Gunnar Elrud arbetar vid Uppsalapolisen och är bosatt nära Järlebo. Han berättar om incidenter i området i form av bränder, fordonsstölder och liknande.
– Personalen har sagt att de är så underbemannande att de inte klarar av att ha koll på ungdomarna, berättar Gunnar Elrud.
I juli 2012 skrev en före detta Järleboanställd till Socialstyrelsen att han hade dåligt samvete för alla brister och rapporterade om allvarliga missförhållanden.
Samma år placerade Uppsalas socialtjänst en pojke på Järlebo till en kostnad av totalt 885 000 kronor.
I januari 2013 kom Socialstyrelsens skarpt formulerade rapport om Järlebo. Två månader senare placerade socialtjänsten i Uppsala en annan pojke på Järlebo för 3 600 kronor dygnet.
Enligt Lotta Lindh-Neville vid socialtjänsten kände man till Socialstyrelsens kritik men skickade ändå pojken till Järlebo eftersom det inte fanns någon annan ledig plats. Placeringen upphörde efter två månader.
Ur Socialstyrelsens rapport om Järlebo från januari 2013:
- ”Enligt personalgruppen är bemanningen inte tillräcklig”
- ”Personalen uppgav vidare att de skrivit ett antal avvikelserapporter men att de inte har fått något gehör”
- ”Ungdomarna uppgav att man inte alls, respektive bara ibland, får prata med personal när man behöver det”.
- ”Det har i tillsynen framkommit uppgifter från personal att något egentligt behandlingsarbete inte kan bedrivas”
Fotnot. Järlebo drevs av Staffansbogruppen till 2011 då Frösundakoncernen köpte verksamheten.