– Våld gör extremt stor skada och det gäller inte bara fysiskt våld. Kvinnor som kommer hit kan säga att "han har åtminstone inte slagit mig", men de är ändå helt nedbrutna, berättar Karolina Carlén, föreståndare för Kvinnobyrån.
Hon anser att det finns stora kunskapsbrister om våld i nära relationer.
– Samhället förstår inte vidden av problemet med mäns våld mot kvinnor. Vi hör ofta från myndighetshåll att man endast fokuserar på och ställer frågor kring fysiskt våld. Men våld i nära relationer kan vara mycket mer än knuffar, slag, och sparkar. Våld kan bland annat också vara psykiskt, materiellt, latent, ekonomiskt, hedersrelaterat och digitalt.
Psykiskt våld innebär att förövaren försöker kontrollera partnerns inre och yttre liv i syfte att förändra denne för att passa förövarens sanning.
– Det kan handla om allt från kränkande kommentarer till att kontrollera e-post, telefon, val av kläder och vem denne träffar, berättar Karolina Carlén.
Förövaren kan även utöva materiellt våld i syfte att skrämma sin partner och sina barn genom att kasta saker och slå i väggen. Ekonomiskt våld är en annan form.
– Partnern kontrollerar den andres ekonomi och låter inte denne använda sina egna pengar. Det kan även handla om att föra över skulder på sin partner som man själv ådragit sig.
Många unga utsätts för digitalt våld i dag. Tjejer får exempelvis "dick pics" skickade till sig eller blir tvingade att utföra sexuella handlingar över nätet.
– Våld i ungas relationer är ett problem som det inte finns särskilt mycket kunskap om. Därför har vi utvecklat ett skolpass som vi erbjuder i årskurs två och tre på gymnasiet. Våld kan förekomma i en relation med en kille du haft sex med några gånger, säger Karolina Carlén.
Under arbetspasset i skolan pratar de om varför våld förekommer i nära relationer.
– Våldet har sin grund i destruktiva maskulinitetsnormer, där män förväntas tycka, känna, uppträda och se ut på ett visst sätt för att passera som en kille och man enligt samhället.
Hedersrelaterat våld är ytterligare en aspekt och likaså latent våld där barn eller partner känner av förövarens sinnesstämning och tolkar dennes kroppsspråk för att se om våld är nära förestående.
Karolina Carlén på Kvinnobyrån anser att det är ett stort problem att myndigheter och Socialtjänsten inte har de kunskaper som krävs för att se vad kvinnor utsätts för i nära relationer.
– Ofta får Socialtjänsten ett annat svar från kvinnorna än vad vi får, för att de ställer fel frågor.
Kvinnobyrån arbetar därför med utbildning av personal som möter våldsutsatta kvinnor och med myndighetsstöd.
– I höstas utbildade vi till exempel personal på Linnéskolan som håller i samhällsorientering för nyanlända. Vi informerade om hur de kan möta våldsutsatta kvinnor och även förövare som de möter i sitt klassrum.
Kvinnobyrån erbjuder även föräldrastöd för våldsutsatta kvinnor.
– Vi såg ett behov av det. Har du varit utsatt för våld är det inte konstigt om du brister i ditt föräldrastöd. Gemensamt för många kvinnor som söker sig till oss är att de känner att de tappat bort sig själva på grund av våldet de utsatts för.
Kvinnobyrån vill ge kvinnor och barn en chans att fokusera på sin läkning.
– För att bearbeta det våld du utsatts för krävs flera insatser och långsiktigt stöd. Det räcker inte med ett tio-tal kuratorssamtal. Många som kommer till oss börjar med en stödinsats och går sen vidare till ytterligare en.