Den som strosat hem i natten en valborg vet att det knappt brukar gå att se gräset i parkerna för alla snabbmatskartonger och tomflaskor. I siffror räknar renhållningen med att valborgsfirarna lämnar 100 till 150 kubikmeter skräp efter sig under dygnet – motsvarande över 700 badkar i volym.
Men när Uppsala vaknar till liv den första maj brukar det mesta redan vara borta.
Det är ett väloljat system som ligger bakom detta.
– Vår personal börjar halv sex och tömmer sopkärl. Sedan kommer föreningarna vid halv sju och har fokus på att plocka skräp, berättar Julian Bellenox, arbetsledare för renhållningen i Uppsala kommun.
– Redan halv tio ser det ganska bra ut. Målet är att det ska vara soprent i staden halv tolv.
Utöver tio renhållningsanställda och fyra sopmaskiner är det drygt 100 föreningsaktiva som håller Uppsala rent på valborg. Den första maj kommer ännu fler – nästan 200 personer från lokala föreningar. Varje skräpplockare får 105 kronor i timmen.
För kommunens del kommer den totala kostnaden stå klar först när valborg är över. Men det man planerat hittills ligger runt 800 tusen kronor.
– Det brukar ligga där omkring, ofta kring en miljon, säger Per-Rickard Rönnberg, enhetschef för renhållningen.
Under veckan placeras 80 toaletter ut i centrum och ett 40-tal extra sopkärl. Vid resecentrum ställer "Skräpkören" upp – de sjungande soptunnorna som många känner igen sedan tidigare.
Nio speciella sopkärl, utformade som sångare i Orphei Drängar, står dessutom placerade i Slottsbacken. Dirigenten har också fått ett eget kärl. Slänger man skräp i dem sjunger de valborgssånger – fram till klockan 15, då OD tar över i människoform på Carolinatrappan.
Eftersom firandena börjar redan under torsdag och fredag, gör sig renhållningen redo för en första större insats på valborgs morgon.
– Sedan städar vi och tömmer soptunnorna löpande under hela dagen, säger Per-Rickard Rönnberg.
Skräpigast blir det just i grönområdena, enligt renhållningschefen.
– Vi tror att det blir mycket folk och hög belastning på parkerna i år. Sedan blir det naturligtvis mycket skräp där folk rör sig mellan områden – mellan ån, slottsbacken, ekoparken och resecentrum.
Vad är största utmaningen för er?
– Att komma fram. Det är det som ger stor nedskräpning också, att folk inte kommer fram till sopkärlen, säger Per-Rickard Rönnberg.
Ja, vanligtvis jobbar de kanske lite i det dolda. Men under valborgshelgen tar renhållningen plats i staden – på många sätt.
I forsränningen deltar de med egna flotten "Gula vågen"– en anspelning på skräpplockarprojektet med samma namn. Parallellt med flotten kommer en gul våg att röra sig till fots och erbjuda forsränningens åskådare att kasta sitt skräp. Tanken med de gulklädda skräpplockarna är just att synliggöra nedskräpningen.
Vad gäller de flottar som oundvikligen kommer att gå sönder i Fyrisån, finns en plan även där. Renhållningen hjälper till att samla in lösa delar i forsränningens målområde. I övrigt städar de ån med håv.
– Efter själva forsränningen brukar det inte bli så mycket skräp som ligger kvar. Allt flyter på ytan och även små cellplatsbubblor kan vi håva upp, säger Per-Rickard Rönnberg.
– Den största påverkan på vattenkvalitén tror jag är det som kommer ut från oss människor, urin, kräks, all alkohol som hälls ut...det som åker ner i en gatubrunn hamnar ju i ån så småningom