Välbetalda ammar längre
Hur gott ställt man har det kan ha betydelse för amningstidens längd. Det är betydligt vanligare att mer välsituerade mammor fortfarande ammar sina barn efter ett halvår än att ekonomiskt mer utsatta mammor gör det.
- Våra resultat talar för att vi inom mödra- och barnhälsovården bör ägna mödrar från låginkomstgrupper extra uppmärksamhet när det gäller amningsfrågor, säger sjuksköterskan och doktoranden Thomas Wallby, som är huvudansvarig för studien.
Undersökningen omfattar drygt 12 000 barn folkbokförda i Uppsala län och deras mammor. Utifrån uppgifter från bland annat barnhälsovården har forskarna studerat om det finns några samband mellan amningsmönstret och faktorer i mödrarnas sociala situation och livsstil.
- Glädjande nog verkar sociala faktorer spela liten roll för om man börjar amma sitt barn. Oavsett om mamman är låg- eller höginkomsttagare eller var hon är född har hon nästan alltid börjat amma barnet inom en vecka efter förlossningen, säger Thomas Wallby.
Fastän det var något vanligare att mammor som var rökare aldrig började amma hade även i den gruppen den stora majoriteten, 97 procent startat, amningen inom en vecka.
Efter ett halvår ammades fortfarande tre fjärdedelar av barnen. Men då var inte längre amningen lika vanlig i alla inkomstgrupper.
- Andelen som ammades var betydligt lägre bland barnen vars mammor var rökare. Men vi fann också ett samband mellan inkomstnivån och amningsfrekvensen. Ju högre inkomst, desto större var chansen att mamman fortfarande ammade efter ett halvår, säger Thomas Wallby.
Det är framför allt under barnets första sex levnadsmånader som amning anses ge betydande hälsovinster jämfört med flaskuppfödning. Att bara 20 procent av barnen ammades efter ett år betraktar Thomas Wallby därför inte som något medicinskt problem i Sverige.
- Det kan dock vara intressant att notera att andelen ammande kvinnor efter ett år var betydligt högre bland utlandsfödda kvinnor, i synnerhet kvinnor från Afrika, än bland svenskfödda kvinnor. Då var det också vanligare att mammor med låga inkomster ammade än att mammor med höga inkomster gjorde det, säger han.
Studien har publicerats i nätupplagan av facktidskriften Acta Paediatrica.
Så jobbar vi med nyheter