Som den gamla visan lyder: "Blåsippan ute i backarna står niger och säger: 'Nu är det vår!'". Det finns onekligen vissa växter som förknippas direkt till årstiden. För några dagar sedan berättade SMHI att våren kommit till Uppsala och plusgraderna ser ut att hålla i sig.
Några som verkligen håller koll på vårtecken är så kallade fenologiväktare. De är med i ett stort projekt som samordnas av Sveriges lantbruksuniversitet, där information samlas in om naturens kalender. Kjell Bolmgren vid SLU i Uppsala är koordinator för projektet. När UNT når honom är han långt från den uppländska vårsolen – nämligen i USA.
– Jag lämnade Sverige innan värmen kom. Men det var en väldigt lång och utdragen höst, och vintern var en så kallad "jojo-vinter", som gick fram och tillbaka. Men vi vet att de första vårtecknen som tussilago och blåsippa är på gång i Uppland, när värmen kommer så dyker de upp, säger han på telefon.
LÄS MER: Blåsippsknoppar har hittats i länet - följ unt:s direktrapport om aktuella vårtecken
Kjell Bolmgren har ingen exakt siffra i nuläget på hur många "väktare" som finns i landet just nu, men förra året var det drygt 200 personer. De är utspridda över landet i nio län – däribland Uppland. Några av dessa är professionella fenologer, men merparten är frivilliga. Som fenologiväktare skickar man in observationer om iakttagelser av vårtecken, hösttecken och allt däremellan, för att bidra till en landsomfattande bild av årstidsskiftningar i landet.
– Klimatförändringar påverkar växtsäsongen tydligt, och det intressanta är att växter och djur påverkas på olika sätt. Det kan också se olika ut i olika delar av landet eller under olika delar av året. Så det är allt från pollenallergiker till lantbrukare som är beroende av att veta detta, säger Kjell Bolmgren.
Projektet har drivits sedan 2008, men först 2011 kallades fenologiväktare in. Eftersom den studien bara pågått i lite drygt fem år är det svårt att ge en statistiskt säker siffra på hur mycket tidigare våren kommit de senaste åren och om det är "naturliga" klimatförändringar eller ej. En viktig aspekt är också att undersöka samspelet mellan olika organismer, exempelvis mellan växter och djur. Men då krävs studier under en längre period.
– Vi kan i alla fall säga att de senaste fem åren har vårtecknen kommit ungefär 12 dagar tidigare, det är ett slags medelvärde, säger Kjell Bolmgren.
Borde man vara orolig över detta?
– Nej, jag brukar säga att man ska göra sig beredd, men inte vara rädd. I Sverige är vi bra på att ta reda på hur man bäst förbereder sig. Att följa det genom att dokumentera är ett bra sätt att förstå hur stor förändringen är, i takt med att man gör det kan man förutse vad det får för effekter. Det låter som att det är något drastiskt, men det är en långsamt krypande förändring som vi har alla möjligheter att förbereda oss på.
Vem som helst kan anmäla sig till att bli fenologiväktare. Du kan läsa mer om det och projektet på hemsidan naturenskalender.se