Klockan ett på natten den 24 november vaknade Karima Bouchouche, 49, med ett ryck.
– Jag vaknade av en smäll. När jag tittade upp såg jag att stora lågor slog upp på balkongen utanför fönstret, säger Karima Bouchouche och visar var det brann.
En ruta var krossad, en stol på balkongen hade fattat eld, även väggen bredvid fönstret brann under den skräckfyllda natten. Rutan är nu lagad men den sönderbrända stolen finns kvar och svart sot syns på väggen och i den marknära balkongens tak.
Karima Bouchouche uppmanar nu fler att våga anmäla brott som de ser i Gottsunda.
– För ju fler som håller tyst, desto värre blir det, säger hon.
Karima Bouchouche lyckades med hjälp av sin man släcka branden ganska snabbt. Hon tror att attentatet kan ha varit ett hämndförsök från några av dem som brände bilar och kastade sten 22 november.
– Det som händer i Gottsunda är allas problem. Det är jätteallvarligt och vi måste ta tag i det nu. Vi och andra i vårt hus kunde ha brunnit inne denna natt. Är det vad som måste hända? Måste människor dö innan det sätts in snabbare åtgärder för att skapa trygghet? undrar Karima Bouchouche.
Hon och ett av familjens två barn sover ofta i vardagsrummet där det är bättre luft.
– Det var tur att vi sov i vardagsrummet den natten, annars hade vi inte upptäckt branden så snabbt och den hade kanske tagit sig i väggen, säger Karima Bouchouche.
Hon anser att det är politikernas, polisens och de boende i områdets ansvar att nu sätta stopp för den negativa utvecklingen.
– Det behövs vakter och övervakningskameror. Ungdomar som stökar behöver möta någon som säger ifrån redan från början om det gör något fel. Människor får inte heller vara för rädda för att anmäla det de ser, säger Karima Bouchouche.
Hon blev väldigt chockad av det som hände på balkongen och är fortfarande rädd för att det ska hända igen.
– Jag har svårt att sova och har börjat känna mig otrygg i Gottsunda, säger Karima Bouchouche som har bott tio år i området.
Polisen kom till familjens lägenhet och gjorde en teknisk undersökning samt sökte efter gärningsmannen med hund. Men än har ingen misstänkt kunnat hittas.
Varför tror du att det var en hämnd?
– Den kväll det brann i bilarna träffade jag några jag kände på gatan. Jag var arg och kunde knappt andas av all rök. Jag är en sådan som inte tål några orättvisor och anmäler de brott jag ser. Kanske var det någon som hörde vad jag sa och försöker skrämmas eller hämnas. Jag vet faktiskt inte varför de angrep just vår balkong, säger Karima Bouchouche.
Enligt henne sker mycket mer än vad som anmäls till polisen.
– Jag har svårt att hålla tyst när jag ser fel som begås, men grannarna där jag bodde tidigare i Gottsunda sa till mig att jag borde vara tyst för att det kunde vara farligt, att någon kunde höra. Det är samma sak överallt. Många tittar bara i marken och är rädda för att anmäla det de ser, säger Karima Bouchouche.
Hon anser att problemen bara blir värre ju fler som blir rädda och ju fler som håller tyst.
– Man kan inte tänka: "om det inte drabbar mig så är det ok", för nästa gång kommer det drabba en själv eller någon man känner. Samtidigt känns det som om man blir utfrusen från alla håll då man bor här i Gottsunda.
Hur menar du då?
– Jag menar att folk blir rädda om man pratar med polisen, samtidigt som polisen inte sätter in lika stora resurser på vår trygghet som de skulle gjort om det här hade drabbat en familj i en villa eller i ett annat område, säger Karima Bouchouche.
Hon tycker också det handlar om att politikerna inte tar lika allvarligt på de behov som finns i Gottsunda som i andra stadsdelar.
– Ett exempel är att vi inte får farthinder i form av gupp på våra gator. Här kör många otroligt snabbt på platser där våra barn vistas. I andra områden verkar de boende ha lättare att påverka politikerna, säger Karima Bouchouche som är besviken på att inget mer och snabbare görs åt den negativa samhällsutvecklingen i Sveriges förorter.