I går berättade UNT att andelen unga som fullföljer gymnasiet minskat sedan alliansen kom till makten i Uppsala. En del skolavhopp kan förklaras med att eleverna har valt fel utbildning, något som kostar mycket pengar för kommunen.
En färsk rapport från Skolverket slår fast att felval kan minska genom bra studie- och yrkesvägledning som börjar i god tid. Men i Uppsala har studie- och yrkesvägledningen på grundskolan minskat. För fyra år sedan gick det i Uppsala 765 elever i årskurs 7 till 9 på en heltidsarbetande studievägledare. I dag har de ökat till 809 elever. Det är sämre än den riktlinje på 500 elever per studievägledare som till exempel har satts för gymnasiet.
Minskningen har skett sedan det blev upp till varje rektor att avgöra hur mycket studie- och yrkesvägledning en skola ska ha. Numera är studievägledarna nämligen inte anställda på varje skola, utan samlade i en egen organisation som skolorna får köpa tjänster av.
Tiundaskolan, Gottsundaskolan och Vaksalaskolan är exempel på stora skolor som ligger en bra bit under den rekommenderade nivån. Där är en studievägledare på plats på skolan ungefär en dag i veckan. Skulle skolorna leva upp till det tänkta målet skulle studievägledaren i stället vara där ungefär tre dagar i veckan.
– Uppriktigt sagt så vet jag faktiskt inte om det är tillräckligt, men vi har inte fått några signaler från elever eller personal om att det skulle behövas mer, säger Anette Bengtsson som är rektor på Tiundaskolan.
Inte heller Marie-Louise von Schéele Lindqvist, rektor på Gottsundaskolan, har fått några signaler om att eleverna får för lite vägledning.
– Hittills har det fungerat bra, förra året fick alla elever i nian ett samtal och det fåtal som behövde mer fick mer.
Samtidigt som studievägledningen har minskat visar en utvärdering som gjorts att eleverna i Uppsala tycker att kvaliteten på vägledningen har blivit bättre. Men Ingrid Holström, som är chef för studievägledarna är ändå bekymrad över att inte alla elever får ett samtal inför sitt gymnasieval.
– Eleverna väljer fel och tvingas byta, det blir inte bra för dem och det blir en stor samhällsekonomisk kostnad.
Utvecklingen mot mindre studievägledning har inte bara skett i grundskolan, utan även i gymnasiet. Men där satte de ansvariga politikerna stopp genom att lyfta bort ansvaret från varje enskild rektor och i stället garantera studievägledning motsvarande max 500 elever per studievägledare.
Men Cecilia Forss (M), som är ordförande i barn- och ungdomsnämnden och ansvarig för grundskolan, ser ingen anledning att göra likadant.
– Kvalitet går inte alltid hand i hand med kvantitet. Min uppfattning är att rektorerna tar uppgiften på allvar och väljer en kombination av studie- och yrkesvägledning från den samlade organisationen och egna anställda för att på bästa sätt fullgöra uppgiften.
Hon hävdar dessutom att det finns skolor som har egna anställda studie- och yrkesvägledare. Men det är inget som Lars Romanus, chef över alla kommunala grundskolor, känner till.
– Nej, det tror jag inte och det är heller inget som syns i min personalstatistik.