Vägledande dom gör svartjobb mer osäkra
Den som utför ett svartjobb kan inte i efterhand begära högre ersättning om uppdragsgivaren ändrar sig och vill ha ett kvitto på arbetet. Det är innebörden i en ny vägledande dom från Högsta domstolen. Tvisten som prövades gällde två Uppsalabor.
Mannen som betalade för byggarbetena ville sedan ha kvitto på tjänsterna. Då krävde företagaren högre ersättning. Det blev så småningom en tvist som gick vidare i tingsrätt och hovrätt.
Domarna överklagades och Högsta domstolen valde att ta upp den del av tvisten som gäller ersättningen. Nu är frågan avgjord.
Eftersom avtalet handlar om svart betalning för en tjänst förtjänar det inte rättsordningens stöd, anser Högsta domstolen.
Nesligt avtal
"En uppdragsgivares överträdelse av ett villkor eller en förutsättning för visst pris som syftar till att möjliggöra ett planerat skatteundandragande kan således inte medföra att uppdragstagaren därigenom får rätt till högre ersättning", skriver Högsta domstolen i domen.
— Man brukar tala om "pactum turpe" (latin: nesligt avtal, ett avtal som till exempel strider mot lagen reds.anm.). Sådana avtal befattar sig inte rättsordningen med, säger Dag Victor, justitieråd vid Högsta domstolen.
Han vill inte kommentera vilka följder den aktuella domen kan få när det gäller marknaden för svarta jobb i framtiden.
— Men det här är givetvis en sak som det finns anledning att diskutera., säger Dag Victor.
Färre svartjobb
På Skatteverket är man mycket nöjd med Högsta Domstolens vägledande dom.
— Alldeles utmärkt, domen gör den här typen av avtal väldigt osäkra, säger Björne Sjökvist, skattedirektör på Skatteverket.
Han är övertygad om att domen kommer att leda till att färre vill utföra svartjobb.
— Den som erbjuder svart arbete kan inte vara säker på att den som anlitar honom eller henne agerar på annat sätt än vad som avtalats, säger Björne Sjökvist.
Så kallat svart arbete är en stor bransch i Sverige räknat i uteblivna skatteintäkter, enligt Skatteverket.
Myndigheten brukar tala om ett skattefel (skatteintäkter som Skatteverket inte får in) på cirka 100 miljarder kronor varje år. Två tredjedelar av den summan kan hänföras till svartjobb.
Så jobbar vi med nyheter