”En majoritet av våra statliga vägar byggdes före 1970. Sedan dess har befolkningen och därmed trafiken ökat, men pengarna som går till vägunderhåll har inte följt med," menar Anders Josephsson.
I Uppsala kommun är 42 procent av det statliga vägnätet i mycket dåligt eller dåligt skick. Siffran är betydligt sämre än riksgenomsnittet, som ligger på 34 procent. Bara 27 procent bedöms vara i mycket bra eller bra skick, jämfört med rikssnittet på 40 procent.
– I vinter har ju potthålen spridit sig som en böldpest på vägkroppen. Det är egentligen bara symptom av kombinationen äldre vägar och för lite medel till vägunderhåll, säger Anders Josephsson, näringspolitisk expert på Transportföretagen.
Värst drabbat i länet är Östhammars kommun, där nästan hälften av vägarna - 46 procent - placeras i de två sämsta kategorierna. Östhammar har också lägst andel vägar i kategorierna bra eller mycket bra med 34 procent.
Enligt Andreas Josephsson är det vanligt att mindre tättrafikerade vägar bortprioriteras. En intressant aspekt i länet är dock att Uppsala kommun står sig dåligt i jämförelsen.
– Den förra regeringen tilldelade resurser till lågtrafikerade vägar och under 2022 såg vi hur den strategin gav utslag. Men jag kan inte med säkerhet säga att så är fallet just i det här exemplet, säger han.
Anders Silén är planeringssamordnare på Trafikverket, som på uppdrag av staten ansvarar för landets allmänna vägar. Han är positiv till Transportföretagens kampanj.
– Det är jättebra att vi hjälps åt. Från Trafikverkets sida har vi i många år efterfrågat mer pengar från staten. Vägarna bryts ner snabbare än vi hinner laga dem, säger han.
Enligt honom är utmaningen att löpande bekämpa det värsta slitaget samtidigt som man återtar ett eftersatt underhåll.
Dåliga vägar kan leda till längre transporttider och fler fordonsskador.
– Vi behöver höja budgeten med många miljarder per år. Samtidigt behövs det en stabilitet i form av arbetskraft, marknad och resurser. Det måste trappas upp stegvis, säger Anders Silén.
Enligt Transportföretagens beräkningar ligger den nuvarande underhållsskulden på 16,5 miljarder. Om åtta år beräknas samma siffra ligga på drygt 42 miljarder kronor. I regeringens budget för 2023 har en miljard kronor tillsatts för ökat vägunderhåll. Det ser Andreas Josephsson som ett steg i rätt riktning även om det är långt ifrån tillräckligt.
– Det hade behövts två miljarder extra bara för att kunna hålla det kvar på nuvarande nivå och inte göra det sämre, konstaterar han