– Vi måste åka direkt, säger Per Bondegård och går med snabba steg mot helikoptern.
Han är sjuksköterska och sektionschef för den luftburna intensivvården. Nu ska han och hans kollegor flyga till lassarettet i Enköping för att transportera en patient till Akademiska sjukhuset. Helikopterns rotorblad börjar snurra och den lyfter och flyger iväg i den kyliga luften.
Akademiska sjukhusets intensivvårdshelikopter, som är stationerad på Ärna, är ensam i sitt slag i Sverige. I år har den funnits i 25 år.
Den är specialiserad på att hantera svårt sjuka patienter, dels i transporter mellan olika intensivvårdsavdelningar, dels vid akuta olyckor. Det är alltid en läkare, två sjuksköterskor och två piloter på jour dygnet runt, året om.
En halvtimme efter att helikoptern lämnade Ärna är den tillbaka. Vädret var för dåligt, så de fick vända. I stället ska helikopterteamet åka till Enköping i en vanlig ambulans, eftersom deras specialkompetens behövs i transporten.
– Ibland gör vädret att vi måste hitta andra lösningar, säger Per Bondegård.
Läkaren Emma Pontén visar upp helikopterns utrustning. Till den bår som patienterna läggs på hör bland annat en respirator och en syrgastub.
– Här finns nästan all utrustning som en riktig intensivvårdsavdelning har, berättar hon.
Enligt Per Bondegård är intensivvårdshelikoptern en populär arbetsplats. Han tror att det beror på att avancerad sjukvård kombineras med ett varierat och fritt arbete.
– Uppe i luften finns det inga som kan backa upp oss. Vi är ensamma om våra beslut, på gott och ont.